Impulsen att resa sig och genomföra en viss uppgift kan verka slumpmässig och svår att förklara, men decennier av forskning av Harvardpsykologen David C. McClelland – författare till boken "The Achievement Motive" från 1953 – gav fenomenet namnet prestationsmotivation. Begreppet beskriver en individs önskan, eller brist på önskan, att sätta upp och fullfölja mål på ett konsekvent sätt.
Teorin om prestationsmotivation tog sin början redan på 1930-talet. En rad frågor om mänsklig motivation bidrog till att forma de tidiga studierna, som sökte ta reda på om motivation var inre driven – det vill säga kommande från individen själv – eller yttre driven, som ett svar på omgivningen. Teorin användes också för att förklara skillnader i socioekonomisk status samt för att belysa framgångarna hos moderniserade industriländer.
Människor som är prestationsinriktade tenderar att sätta upp mål som är ambitiösa men samtidigt realistiska. När en individ fullföljer ett mål fungerar känslorna av självvärde och egen kompetens som positiv förstärkning, vilket uppmuntrar hen att fortsätta prestera över tid. Ett exempel på en balanserad prestationsinriktad person är småföretagaren som växer och blir franchisetagare. Denna kalkylerande risktagare vet när det är dags att satsa och när det är klokt att backa.
Det finns en tydlig skillnad mellan att vara "målinriktad" och "målfixerad". När en prestationsinriktad person blir överivrig i sin jakt på framgång, oavsett om det handlar om ekonomi eller något annat, kan andra delar av livet – som familjen eller det sociala umgänget – komma till skada. Ohälsosamt risktagande är ytterligare ett tecken på en alltför stark prestationsdrift. McClelland kallade denna typ av person för "spelaren".
Modern psykologi menar att prestationsmotivation har en kognitiv dimension, vilket innebär att den kan läras in och tränas. Börja i liten skala genom att identifiera personliga mål som är lättare att uppnå. Du kan till exempel sträva efter att förbättra dina kulinariska färdigheter eller finslipa din golfsving. På arbetsplatsen kan du bli en mer effektiv lagmedlem genom att organisera din arbetsyta för ett smidigare arbetsflöde samt be om eller acceptera mer ambitiösa uppdrag. När du fullföljer dessa mindre mål – njut av känslan av prestation och låt den bli en nyfunnen källa till motivation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online