Det är vanligt att personer som är kraftigt berusade förs till en akutmottagning för vård. Vid ankomsten genomförs en alkoholutvärdering för att bedöma personens övergripande hälsotillstånd och vårdbehov. Informationen kan samlas in från patienten själv eller från den som följer med hen vid ankomsten. Tre olika bedömningsmodeller används: MAST, CAGE och TWEAK.
Michigan Alcohol Screening Test (MAST) utvecklades 1971 och är ett av de äldsta bedömningsverktygen som finns. Testet är utformat som en självskattning av hur patienten ser på sitt drickande och hur det påverkar livet. Det är ett omfattande test som täcker dryckesvanorna under patientens hela liv. Frågorna berör problem inom familjerelationer, arbetsrelationer, arbetsprestation och socialliv.
CAGE-testet är i själva verket en akronym för de specifika frågor som ställs under bedömningen. Bokstaven "C" representerar den första frågan, som handlar om någon har uppmanat personen att klippa ned (cut) på sitt drickande. Bokstaven "A" står för om patienten någonsin känt sig irriterad (annoyed) över kritik mot sitt drickande. Bokstaven "G" representerar frågor om känslor av skuld (guilt) kopplade till alkoholintaget. Bokstaven "E" avser hur ofta patienten dricker alkohol direkt på morgonen – så kallad eye-opener – för att dämpa bakfyllan eller lugna nerverna.
TWEAK är också en akronym för de frågor som ställs vid utvärderingen. Bokstäverna står för tolerans (tolerance), oro (worried), eye-openers, amnesi (amnesia) och att minska (cut down). Frågorna om tolerans handlar om hur mycket alkohol patienten tål. "W", eller oro, frågar om anhöriga eller nära vänner har uttryckt bekymmer över patientens drickande. Eye-openers syftar på morgondrickande. Frågorna om amnesi rör om patienten haft minnesluckor, så kallade blackouts. "Cut down" avser om patienten någonsin funderat på att minska sitt drickande.
När en person kommit så långt att en alkoholutvärdering behövs föreligger oftast även andra fysiska åkommor. Eftersom alkoholism är en progressiv sjukdom är det inte ovanligt att den allmänna fysiska konditionen försämras över tid. Undernäring samt brist på vitaminer och mineraler är vanligt förekommande. Patienter som tas in på akutmottagningen drabbas ofta av abstinensbesvär när ett avgiftningsprogram inleds. Abstinenssymtom kan bland annat vara darrningar, hallucinationer, feber och krampanfall.
Informationen från en alkoholutvärdering ger vägledning om vilken behandlingsmetod som passar bäst. Vid svår alkoholism läggs patienten in på ett avgiftningsprogram. När alla spår av alkohol lämnat kroppen kan ångestdämpande eller antidepressiva läkemedel förskrivas för att lindra abstinensbesvären. När avgiftningen är genomförd kan patienten erbjudas plats i ett eftervårdsprogram med regelbunden psykoterapi och gruppterapi. Därefter återgår patienterna vanligtvis till sina normala rutiner. Många deltar regelbundet i möten med Anonyma Alkoholister (AA) för stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online