Vad är förnekelse? Orsaker, symtom och vägen till acceptans

Förnekelse är en attityd eller ett sinnestillstånd där en person vägrar att erkänna en särskild sanning. Ibland handlar den sanningen om något mycket svårt att acceptera, exempelvis fysiska eller sexuella övergrepp under barndomen. Ett annat vanligt exempel är personer med drogberoende som vägrar erkänna sin situation, trots att familj och vänner konfronterar dem med fakta. I den här artikeln går vi igenom vad förnekelse egentligen är, vilka orsaker som ligger bakom, vilka symtom du kan känna igen samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Vad är förnekelse?

Enligt Mayo Clinic är förnekelse en så kallad hanteringsstrategi, en psykologisk försvarsmekanism. Den används för att ge psyket tid att anpassa sig till smärtsamma eller stressiga situationer. I början kan förnekelse faktiskt fylla en funktion som överlevnadsteknik – ett slags skyddande paus innan verkligheten kan bearbetas.

Problemet uppstår när förnekelsen består. Den som vägrar acceptera verkligheten bakom ett intensivt lidande fastnar ofta i sitt lidande istället för att gå vidare mot acceptans och läkning. Detta kan dessutom göra det svårare att hantera andra utmaningar i livet. Vid praktiska problem, som ekonomiska svårigheter eller ohälsa, kan konsekvenserna bli direkt ödesdigra om ingen åtgärd vidtas.

Även om förnekelse till viss del är ett val, betonar Mayo Clinic att processen till största delen sker omedvetet. Personen är alltså inte medveten om att hen ljuger för sig själv – vilket gör det extra viktigt med omgivningens stöd och professionell hjälp.

Vanliga orsaker till förnekelse

Alla situationer som upplevs som intensivt smärtsamma eller stressiga kan utlösa ett tillstånd av förnekelse. Vanliga exempel är:

• Ekonomiska kriser – skulder, konkurs eller hotande vräkning
• Traumatiserande upplevelser – fysiska eller sexuella övergrepp
• Beroende – missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel
• Sjukdom – kronisk eller livshotande diagnos, exempelvis cancer
• Chockartade händelser – att bevittna ett brott eller en dödsolycka

Förnekelse är också välkänd som ett av sorgens stadier, enligt Elisabeth Kübler-Ross modell. Många går igenom en period av förnekelse efter att ha förlorat en nära anhörig, innan sorgen kan bearbetas på allvar.

Symtom: så känns igen förnekelse

Det mest framträdande tecknet är att personen vägrar erkänna en stressig eller smärtsam omständighet i sitt eget liv, eller i livet hos någon hen älskar. Förnekelse visar sig även genom att smärtsamma fakta undviks eller tonas ner. Typiska exempel är påståenden som:

• "Det är egentligen ingen fara om jag förlorar mitt hem."
• "Det spelar ingen roll att jag har cancer i stadium fyra – jag kommer må bra."
• "Jag kan sluta dricka när jag vill, jag har inget problem."

Andra varningssignaler kan vara att personen undviker samtal om ämnet, isolerar sig, skjuter upp viktiga beslut eller fortsätter beteenden som tydligt skadar hen själv eller andra.

Behandling – vägen ur förnekelsen

Att hamna i förnekelse några dagar eller veckor efter en allvarligt traumatisk händelse kan faktiskt hjälpa personen att långsamt bearbeta verkligheten i en takt psyket klarar av. Men därefter blir förnekelsen kontraproduktiv – den hindrar personen från att komma vidare i bearbetningen av den stressiga eller smärtsamma situationen.

Befinner sig en person kvar i förnekelse längre än några veckor kan samtal hos en legitimerad psykolog eller annan kvalificerad mentalvårdspersonal behövas för att hjälpa hen mot acceptans och läkning. Behandlingen kan bland annat innefatta:

• Samtalsterapi – exempelvis KBT, som hjälper till att bryta nedlåsande tankemönster
• Läkemedel – kan ordineras vid depression eller ångest som uppstår i samband med långvarig förnekelse
• Dagboksskrivning – att skriva om sina känslor och rädslor kan hjälpa till att synliggöra och bearbeta verkligheten
• Stödgrupper – att träffa andra som levt igenom liknande situationer ger gemenskap, perspektiv och hopp

Att ta sig ur förnekelse tar tid och kräver ofta mod, men steget mot att erkänna verkligheten är alltid det första steget mot läkning. Om du eller någon i din närhet fastnat i ett tillstånd av förnekelse, tveka inte att söka professionellt stöd – ju tidigare hjälp ges, desto bättre är möjligheterna att må bättre.