Tonåringar kan känna stress kring alla möjliga frågor – från familjeproblem till press i skolan och svårigheter i relationer. Även om mycket av detta hör tonårslivet till kan psykisk ohälsa ibland bli övermäktig. Tillstånd som depression, ätstörningar, missbruk, schizofreni och adhd kan kräva professionell hjälp. Det finns flera behandlingsvägar som kan förebygga eller åtgärda psykiska problem hos ungdomar, och en tidig insats visar sig oftast vara mest effektiv.
Enligt en rapport från 2007 som publicerades av Substance Abuse and Mental Health Services Administration sökte 50 procent av tonåringarna i åldrarna 12 till 17 år vård för att de kände sig deprimerade. Cirka 20 procent av dem som sökte hjälp brottades med självmordstankar eller självdestruktiva handlingar. Ungefär 18 procent upplevde hög grad av ångest, rädsla eller inre spänning. Nästan 17 procent hade svårt att kontrollera sin ilska, medan 10 procent rapporterade ätstörningar.
Föräldrar och andra omsorgsfulla vuxna kan ha svårt att skilja mellan normala tonårsutsvävningar och symtom på faktiska mentala problem. Även om problemens omfattning bör bedömas från fall till fall kan varningstecknen bland annat innefatta vredesutbrott, tillbakadragenhet, irritabilitet, ledsamhet, försämrade betyg, låg självkänsla, plötsligt byte av vänkrets, rastlöshet, tankar på eller prat om döden och självmord, hopplöshet, aggression samt koncentrationssvårigheter.
Psykisk ohälsa hos tonåringar kan få djupare konsekvenser än att den unge bara verkar sur och nedstämd. Exempel på följder är koncentrationssvårigheter, låg energi, problem med skolarbetet, skolk, att löpa hemifrån samt alkohol- och drogmissbruk. Även om tonåringar ofta börjar dricka eller experimentera med droger på grund av grupptryck eller nyfikenhet kan missbruket snabbt skapa ytterligare problem som försvårar behandlingen av underliggande psykisk ohälsa.
Andra effekter kan vara lågt självvärde, ätstörningar, hänsynslöst beteende, självskadebeteende samt beroende av internet, dataspel eller skärmaktiviteter. I allvarliga fall kan psykisk ohälsa leda till våldshandlingar eller suicidtankar. Ett känt exempel är gärningspersonerna bakom Columbine-tragedin, som båda brottades med obehandlade psykiska problem som till slut kulminerade i skolmassakern.
Föräldrar och andra engagerade vuxna kan visa sitt stöd på flera olika sätt. Tonåringar ogillar ofta att bli utfruggade, så låt i stället din tonåring veta att du finns där och stöttar hen. Håll kommunikationen öppen och prata gärna om känslor. Lyssna aktivt genom att hålla ögonkontakt och rikta hela din uppmärksamhet mot den unge. Att sätta tydliga gränser är viktigt, men gör det lugnt och utan kritik. Visa förståelse för smärtan och bekräfta att känslorna är verkliga och giltiga. Lita på dina instinkter – om din tonåring verkar fastna i en nedåtgående spiral är det dags att söka professionell hjälp, till exempel via skolans kurator, ungdomsmottagningen eller vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online