Bipolär sjukdom typ 1 kallas även för manisk-depressiv sjukdom. Av de två bipolära tillstånden – bipolär typ 1 och bipolär typ 2 – anses typ 1 vara den allvarligaste formen.
Cirka sex miljoner vuxna amerikaner lever med bipolär sjukdom. Sjukdomen brukar vanligtvis utvecklas i slutet av tonåren eller i tidig vuxenålder, och omkring hälften av alla fall debuterar innan personen fyller 25 år.
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) är det standardverk som läkare använder för att diagnostisera psykiska störningar. Enligt DSM kännetecknas bipolär typ 1 av maniska, depressiva eller blandade episoder som varar i minst sju dagar, eller av maniska symtom som är så svåra att personen behöver vårdas på sjukhus.
Alla känner sig nere då och då – det är helt normalt. Men vid bipolär typ 1 kan en djup depression eller ett maniskt upprymt tillstånd pågå i veckor. För att kunna diagnostiseras med bipolär typ 1 måste symtomen utgöra en markant förändring från personens normala beteende.
Maniska episoder kan innebära överdriven energi, minskat sömnbehov, impulsivitet och en uppblåst självbild, medan depressiva episoder ofta präglas av djup nedstämdhet, energilöshet och känslor av hopplöshet.
Forskarna har ännu inte identifierat någon specifik genetisk koppling till bipolär sjukdom, men de har upptäckt att mellan 80 och 90 procent av alla med tillståndet också har en släkting som lider av någon form av depression. Stressande livshändelser eller en biokemisk obalans i hjärnan kan dessutom påverka humöret och bidra till att sjukdomen bryter ut.
Den goda nyheten är att bipolär sjukdom går att behandla och att personer med diagnosen kan leva fullvärdiga och produktiva liv. Nyckeln ligger i två saker: medicinering och psykoterapi. Med rätt kombination av stämningsstabiliserande läkemedel och samtalsterapi kan många hålla symtomen under kontroll och förebygga nya episoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online