Över sex miljoner människor enbart i USA lever med någon form av bipolär sjukdom. Sjukdomens effekter kan allvarligt störa både arbetsliv, studier och personliga relationer, och en god förståelse för tillståndet är avgörande för att kunna hantera dess konsekvenser. Bipolär sjukdom typ II betraktas ofta som en lindrigare variant av bipolär sjukdom, men dess symtom är likväl allvarliga och förtjänar uppmärksamhet.
Bipolär sjukdom typ II är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av växlingar mellan djupa depressionsepisoder och hypomana perioder. Till skillnad från bipolär sjukdom typ I ingår inga fullt utvecklade maniska episoder i sjukdomsbilden, vilket är en av anledningarna till att tillståndet ofta uppfattas som mindre allvarligt. Diagnosen ställs vanligtvis när patienten haft minst en större depressiv episod och minst en hypoman episod.
Bipolär sjukdom betraktas som en kemisk obalans i hjärnan, vilket innebär att den inte orsakas av yttre faktorer. Sjukdomen debuterar oftast i sen tonårsålder eller under tjugoårsåldern och utvecklas sällan efter 50 års ålder. Ett viktigt led i diagnostiken är familjehistorien – sjukdomen är delvis ärftlig och förekommer ofta hos flera medlemmar i samma släkt.
En person med bipolär sjukdom typ II växlar, snabbt eller långsamt, mellan depression och hypomant tillstånd. Under de depressiva episoderna tappar personen ofta intresset för omvärlden. Vanliga tecken är betydande viktförändringar, störd sömn, koncentrationssvårigheter samt i värsta fall självmordstankar.
När personen istället går in i ett hypomant tillstånd framstår hen som glad, energisk och produktiv. Humöret är höjt, pratglädjen stor och självförtroendet påtagligt. Problemet är att detta stämningsläge kan leda till impulsive beslut, exempelvis överdrivna shoppingutgifter eller riskabelt sexuellt beteende. Mellan episoderna kan många med diagnosen leva ett helt normalt liv utan symtom från någotdera tillståndet.
Tyvärr finns det idag ingen botande behandling för bipolär sjukdom typ II, men med rätt medicinering och terapi går det bra att hålla symtomen under kontroll. Behandlingsresultaten blir ofta bättre ju tidigare vårdinsatserna sätts in. Vid svåra tillstånd kan sjukhusvård bli nödvändig för att skydda patienten från självmordsrisk eller självskada.
Bland de läkemedel som används finns litium, antidepressiva läkemedel och neuroleptika. Även om sjukdomen inte är förvärvad kan en otrygg eller på annat sätt ohälsosam hemmiljö försvåra återhämtningen och försämra prognosen.
Den speciella karaktären hos bipolär sjukdom typ II gör att den ofta misstolkas som en ångestdiagnos med inslag av depression. Risken är att fel behandling då ges, vilket inte bara saknar effekt utan i värsta fall kan förvärra tillståndet. Dessutom innebär sjukdomens kemiska grund att den aldrig helt försvinner – även efter många symtomfria år kan den cykliska naturen göra att episoder återkommer. Därför är långsiktig uppföljning och en god relation med vården centrala för ett gott resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online