Typer av bipolär sjukdom – symtom, skillnader och behandling

Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health lever cirka 5,7 miljoner vuxna amerikaner med bipolär sjukdom. Det är en långvarig psykisk sjukdom som påverkar humör, energi och förmåga att fungera i vardagen. Den goda nyheten är att alla former av bipolär sjukdom kan behandlas framgångsrikt – förutsatt att de blir korrekt identifierade.

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom är en hjärnsjukdom som orsakar återkommande svängningar i en persons humör, energinivå och funktionsförmåga. Symtomen spänner från maniska episoder med högt svävande stämning och rastlös energi till djupa depressioner. Dessa svängningar är betydligt kraftigare än vanliga humörväxlingar och kan påverka relationer, arbetsliv och den allmänna livskvaliteten.

De olika typerna

Bipolär sjukdom indelas i flera undergrupper:

• Bipolär sjukdom typ I
• Bipolär sjukdom typ II
• Cyklotymi (cyklotymiskt syndrom)
• Ospecificerad bipolär sjukdom (NOS)

Därtill kan så kallat snabbt cyklande (rapid cycling) förekomma vid samtliga typer. Det innebär att personen drabbas av fyra eller fler mani- eller depressionsepisoder inom en tolvmånadersperiod.

Skillnader mellan typerna

• Bipolär typ I: Personen växlar mellan uttalade maniska episoder och djupa depressioner.
• Bipolär typ II: En lindrigare form av typ I, där de maniska faserna är mildare (så kallad hypomani).
• Cyklotymi: Karakteriseras av kroniska men lindrigare humörsvängningar över en längre tid.
• NOS: Symtomen är inte tillräckligt tydliga för att passa in i någon av de andra kategorierna.

Behandling

Behandlingen av alla former av bipolär sjukdom kombinerar i regel läkemedel med samtalsterapi och psykoedukation. Eftersom sjukdomen är långvarig behöver behandlingen fortsätta över tid, bland annat för att justera medicindoser och följa upp förändringar i beteende och symtombild. Med rätt behandling kan många leva ett stabilt och fungerande liv.

Riskfaktorer

Bipolär sjukdom är vanligare hos personer som har psykisk ohälsa i släkten. Sjukdomen är också mer förekommande hos personer med substansmissbruk, eller med missbruk i familjehistoriken. Att känna till sina riskfaktorer kan underlätta tidig upptäckt och snabbare vårdinsats.