Miljontals människor i världen lever med bipolär sjukdom, ett psykiatriskt tillstånd som orsakas av kemiska obalanser i hjärnan. Även om sjukdomen ofta går att hantera relativt bra i vardagen är det vanligt att kvinnor med diagnosen oroar sig för en kommande graviditet. Kommer symptomen att förvärras? Är medicinerna farliga för fostret? Här går vi igenom vad forskningen säger och hur du bäst förbereder dig.
Bipolär sjukdom är ett kroniskt psykiatriskt tillstånd som beror på kemiska obalanser i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av kraftiga humörsvängningar och intensiva känsloutbrott, där perioder av mani eller hypomani alternerar med depression. Utan behandling kan tillståndet leda till nedsatt aptit, social isolering, svåra depressiva episoder och i värsta fall självmordstankar eller självmordsförsök.
Bipolär sjukdom debuterar oftast i unga vuxenåldern, vilket innebär att kvinnor i fertil ålder löper stor risk att insjukna. Graviditeten innebär dessutom en sårbar period: studier visar att kvinnor med bipolär sjukdom har sju gånger högre risk att läggas in på sjukhus under graviditeten och dubbelt så hög risk att drabbas av ett återfall jämfört med övriga perioder i livet.
Med noggrann planering kan de flesta kvinnor med bipolär sjukdom klara en graviditet väl och minimera risken för skador på fostret. Experter rekommenderar att gravida patienter aldrig gör plötsliga förändringar i sin medicinering på egen hand. Abrupta avbrott kan nämligen öka risken för återfall redan innan barnet fötts, samtidigt som instabil sjukdom i sig kan vara skadlig för både mor och foster. Planera alltid medicineringsförändringar tillsammans med din psykiater och barnmorska.
Valet av läkemedel är avgörande under graviditeten. Lithium samt äldre antipsykotiska läkemedel av första generationen, exempelvis klorpromazin (Thorazin) och haloperidol (Haldol), anses vara bland de säkraste alternativen eftersom deras effekt på fostret konsekvent visat sig vara minimal.
Antiepileptika, däremot, såsom valproat (Depakine) och karbamazepin (Tegretol), har kopplats till ökad risk för fosterpåverkan och medfödda missbildningar och bör undvikas när det är möjligt. En annan viktig princip är att hålla antalet preparat lågt – kvinnor som endast använder ett stämningsstabiliserande läkemedel löper lägre risk för fosterpåverkan än de som kombineras flera mediciner.
Lithium är ett av de mest använda och väldokumenterade läkemedlen vid bipolär sjukdom, och många kvinnor väljer att fortsätta behandlingen genom hela graviditeten eftersom risken för det utvecklande fostret bedöms som lägre än vid traditionell polyfarmaci.
Däremot krävs viss försiktighet. Under lithiumbehandling är det viktigt att dricka rikligt med vatten för att undvika litiumtoxicitet, ett tillstånd som kan skada både den gravida och fostret. Nivåerna bör dessutom övervakas noga, särskilt i samband med förlossningen och direkt efter barnets födelse. Detta minskar risken för återfall hos modern och för litiumtoxicitet hos den nyfödda.
En graviditet med bipolär sjukdom kräver extra omtanke, men med god förberedelse, kontinuerlig kontakt med vården och en genomtänkt medicineringsplan kan risken för både återfall och fosterpåverkan minimeras. Prata alltid med din psykiater innan du planerar graviditet, och tveka aldrig att ändra din behandling på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online