Bipolär sjukdom, som förr kallades manodepression, drabbar cirka 5,7 miljoner vuxna amerikaner enligt organisationen Depression and Bipolar Support Alliance. Sjukdomen innebär ett kontinuerligt växelspel mellan extrema emotionella höjder och djupa dalar. För miljontals människor påverkar tillståndet vänskap, relationer, arbetsvanor och förmågan att fungera i vardagen. Att söka behandling – och sedan följa de behandlingsriktlinjer som ges – är avgörande för att den drabbade ska kunna återfå ett normalt liv.
Bipolär sjukdom är en stämningsstörning där den drabbade cyklar mellan höga och låga känslotillstånd. Den manodepressive går igenom maniska episoder, ofta kallade ”manier”, samt depressiva episoder som utgörs av svåra depressioner. Det är inte ovanligt att en person med bipolär sjukdom samtidigt lider av klinisk depression.
En mani är ett intensivt skede som kännetecknas av stark eufori, aggression, riskfyllt beteende och ofta ett bristande omdöme. Personen kan fatta hastiga beslut som får konsekvenser för ekonomin, ägna sig åt olämpligt sexuellt beteende, säga olämpliga saker eller hamna i gräl och konflikter som inte alls stämmer överens med den normala karaktären.
Under en mani kan den bipolare uppleva en förhöjd eufori och en övertygelse om att hen förmår grandiosa bedrifter, både mentalt och fysiskt. Det är vanligt att arbeta i timmar eller dagar i sträck med mycket lite sömn, för att sedan vakna utvilad och kasta sig rakt in i allt mer krävande arbete och aktiviteter. Många tycks dessutom klara sig på lite mat och utan mental eller fysisk vila. Ofta åtföljs beteendet av tävlande, okontrollerbara tankar.
Den depression som en person med bipolär sjukdom upplever är invalidiserande. Den är svår, långvarig och går djupt. Personen kanske inte kommer upp ur sängen, äter i överflöd, verkar likgiltig inför sitt yttre och tappar allt hopp.
Den deprimerade bipolare kan utgöra en fara för sig själv och ägna sig åt självdestruktiva handlingar som självskadebeteende, överätning, alkoholmissbruk eller aggressivt beteende mot vänner och familj. I motsats till vad många tror är den direkta suicidrisken faktiskt lägre just under den djupa depressionen, även om den aldrig helt kan uteslutas. Självmord begås oftare i slutet av en mani, när personen känner hur hen glider ner i den depressiva fasen – eftersom hen vet hur fruktansvärt smärtsam den kan bli.
Eftersom symtomen vid bipolär sjukdom fluktuerar kan diagnosen vara svår att ställa i ett tidigt skede, och det kan ibland ta år innan hela bilden framträder. Personer med bipolär sjukdom uppvisar både riskfyllda och hämmade beteenden.
Riskfyllda beteenden omfattar spelproblematik, sexuell impulsivitet, självskadebeteende, alkoholproblem, aggression, eufori, känsla av oövervinnlighet och självskadehandlingar. De mer tillbakadragna beteendena inkluderar likgiltighet inför sitt utseende, försämrade skolresultat, letargi, irritabilitet, långvarig sömn och ett allmänt tappat intresse för sådant som en gång kändes spännande.
Om du själv eller någon du älskar uppvisar dessa beteenden, sök hjälp. Behandlingen består oftast av läkemedel – exempelvis stämningsstabiliserare och antidepressiva preparat – som motverkar sjukdomens höga och låga faser, ofta i kombination med samtalsterapi. Med rätt diagnos och en genomtänkt behandlingsplan kan en person med bipolär sjukdom återfå ett stabilt och normalt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online