Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande maniska och depressiva episoder som kan påverka en person från tidig tonårsålder och hela livet ut. Även det finns flera behandlingsplaner och läkemedel som kan lindra symtomen, har ingen enskild orsak till sjukdomen kunnat fastställas. Istället finns det många teorier om vad som ligger bakom bipolär sjukdom. Här går vi igenom de mest framträdande förklaringarna.
Även om bipolär sjukdom främst kännetecknas av humörsvängningar finns det flera olika undertyper. En diagnos av bipolär sjukdom typ 1 innebär både maniska och depressiva episoder som varar från flera veckor upp till flera månader vardera. Mellan humörsvängningarna kan personen ha flera månader av ett balanserat eller normalt humör.
Patienter med bipolär sjukdom typ 2 upplever hypomana episoder samt mer kroniska depressiva perioder som tenderar att vara längre. Snabb cykling (rapid cycling) kännetecknas av kortare perioder av humörsvängningar med minst fyra cykler per år. Vissa av dessa svängningar kan till och med ske inom loppet av 24 timmar.
Teorin om signalsubstanser menar att bipolär sjukdom i stor utsträckning beror på kemiska obalanser i hjärnan. Signalsubstanser ansvarar för att kommunicera information mellan hjärnans olika funktioner. Flera studier har visat att dopamin, som hjälper till att reglera känslan av njutning, förekommer på betydligt högre nivåer hos bipolära patienter under maniska perioder. Under depressiva episoder är nivåerna istället lägre än normalt.
Dock framhåller vissa experter att dessa nivåskillnader kanske existerar, men att de inte nödvändigtvis är själva orsaken. Snarare borde cellfunktionerna under dessa episoder undersökas närmare för att förstå den verkliga mekanismen.
Att bipolär sjukdom kan vara ärftlig är en annan teori som utforskats noggrant. Svenska studier har visat att både schizofreni och bipolär sjukdom går i familjer där någon av sjukdomarna redan finns. Den genetiske epidemiologen Paul Lichtenstein ledde en studie som publicerades i januariutgåvan 2009 av The Lancet, vilken fokuserade på psykiatriska journaler.
Genom att studera över 30 års journaler från psykiatriska sjukhusutskrivningar fann han att en person hade sex gånger större risk att utveckla bipolär sjukdom om någon av föräldrarna hade den. Ärftligheten för bipolär sjukdom uppges enligt studien vara 59 procent, vilket tyder på att gener spelar en betydande roll.
Bornavirus påverkar nervsystemet hos både människor och djur, och viruset kan faktiskt överföras mellan dem. Symtom som förknippas med bornavirus hos människor liknar dem vid manisk depression, vilket fått forskare att misstänka att viruset även kan ligga bakom bipolär sjukdom.
Enligt webbplatsen AccessExcellence.org fann tyska forskare att 20 procent av deras patienter med humörstörningar också hade antikroppar mot bornavirus i kroppen. Detta väcker frågor om huruvida virusinfektioner kan bidra till utvecklingen av affektiva sjukdomar.
Vissa forskare menar att vissa antidepressiva läkemedel också kan utlösa maniska episoder. Många antidepressiva verkar genom att öka nivåerna av serotonin, en signalsubstans som hjälper till att reglera glädjefyllda humör. Serotoninnivåerna kan vara betydligt sänkta hos deprimerade patienter.
En rapport från Psych Education Organization listar olika kontroverser och studier kring detta möjliga fenomen, vilket visar att diskussionen om läkemedels roll i utlösandet av mani fortfarande pågår.
Forskningen kring bipolär sjukdoms orsaker pågår fortfarande, och den rådande uppfattningen är att sjukdomen troligen beror på en kombination av faktorer snarare än en enskild orsak. Genetik, kemiska obalanser i hjärnan, möjliga virusinfektioner och läkemedelseffekter kan alla samspela. En bättre förståelse för dessa mekanismer kan i framtiden leda till mer precisa diagnoser och skräddarsydda behandlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online