Bipolär sjukdom är framför allt förknippad med svängningar mellan högt och lågt humör samt varierande energinivåer. Men även om sjukdomen främst drabbar de mentala processerna och känslolivet har den långtgående effekter på hela kroppen. Under maniska perioder tenderar patienterna att ägna sig åt mer riskfyllt beteende och agera impulsivt eller hänsynslöst, medan depressiva perioder ofta innebär slöhet och brist på motivation. Eftersom hjärnan och kroppen hänger samman kommer de olika faserna av bipolär sjukdom att påverka kroppens övriga system negativt.
Sömnbrist, nedsatt sexlust och aptitlöshet är vanliga fysiska symtom vid en manisk eller depressiv episod. I sig själva tyder dessa tecken inte nödvändigtvis på bipolär sjukdom, men i kombination med oförklarliga humörsvängningar kan de vara ett resultat av sjukdomen. Varar en manisk eller depressiv episod under en längre tid kan exempelvis långvarig aptitlöshet leda till kraftig viktminskning. Snabba förändringar i vikt eller sömnmönster försämrar kroppens förmåga att fungera, eftersom hormonbalansen i blodet förändras.
Aptiten hos en person med bipolär sjukdom påverkas oavsett om personen befinner sig i en manisk eller depressiv fas. Under en manisk fas ökar aptiten i allmänhet. Det beror på att extra energi förbrukas – kroppen tvingas ta in fler kalorier. Även om aktiviteterna enbart är mentala förbrukar tankeprocesserna kalorier lika lätt som fysisk träning gör. Under en depressiv fas minskar aptiten, eftersom kroppen förbrukar mindre energi. Depression leder ofta till bristande motivation att laga eller söka upp mat, enligt studentdepression.org. När matintaget ökar eller minskar påverkas även vikten och därmed ämnesomsättningen.
Personer med bipolär sjukdom tenderar att ha mycket känsliga sömnrytmer. Om sömncykeln rubbas, till exempel genom för lite eller för mycket sömn, kan det utlösa ett maniskt skov. Det exakta sambandet mellan oregelbundna sömnvanor och bipolär sjukdom har inte fastställts, men i många fall förstärker de varandra. När sömnmönstret störs frisätts inte signalsubstansen melatonin korrekt i blodet, vilket normalt ger sömnighet. Därför fortsätter personer med bipolär sjukdom att känna sig pigga och redo att utföra fler uppgifter.
Bipolär sjukdom får också libido att växa och avta i takt med sjukdomsfaser – maniska episoder kännetecknas av ökad lust, medan lusten minskar under depressiva episoder. Serotonin, dopamin och noradrenalin är tre signalsubstanser som är kopplade till känslor av lycka och som är avgörande för en hälsosam sexlust. När dessa ämnen inte frisätts i blodet upplever man ingen sexuell drift. Detta kan bero på ångest i samband med depression, känslor av värdelöshet eller, när det gäller fluktuationer i vikt och aptit, en försämrad självbild. En sund självbild är avgörande för att kunna njuta av ett hälsosamt sexliv, och de depressiva episoderna vid bipolär sjukdom skapar negativa känslor som hämmar en positiv självbild.
Bipolär sjukdom kan idag inte botas helt, men dess fysiska effekter kan behandlas med läkemedel. Den ökade aptit som ofta förknippas med maniska faser kan exempelvis behandlas med fentermin, en aptithämmande medicin som hjälper till att främja viktminskning. Eszopiklon, ett sömnmedel, kan reglera kroppens biologiska klocka genom att tillföra melatonin till blodet. Dessutom finns afrodisiaka eller hormonhämmare – beroende på vad som behövs – tillgängliga som kompletterande behandlingsalternativ. För bästa resultat bör läkemedelsbehandling alltid kombineras med regelbunden uppföljning hos läkare eller psykiater.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online