1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Reaktiv depression – symtom, orsaker och vägen tillbaka

Reaktiv depression, som även kallas anpassningsstörning, utvecklas till följd av en specifik psykologisk stressfaktor i livet. Det kan handla om en plötslig förändring, en förlust eller en långvarig påfrestning. Symtomen varar i allmänhet inte längre än sex månader om de behandlas. Om symtomen däremot förvärras och övergår i en egentlig depression passar inte längre diagnosen reaktiv depression.

Vanliga utlösare

Reaktiv depression utlöses oftast av en stressig situation, exempelvis att en närstående går bort, födseln av ett barn eller långvariga trakasserier på arbetsplatsen. Till skillnad från andra former av depression utvecklar den drabbade ofta bättre hanteringsstrategier i takt med att hen bearbetar den stressiga eller traumatiska händelsen i sitt liv.

Speglar klinisk depression

Reaktiv depression liknar klinisk depression på många sätt. Du kan må dåligt utan att förstå varför, känna hopplöshet och sakna framtidstro. I samband med stressiga händelser kan livet kännas överväldigande och orättvist, och du kan uppleva dig själv som en börda för andra. Att känna igen dessa mönster är ett viktigt första steg mot att söka hjälp.

Tidsperiod

Symtomen kan pågå från några veckor upp till sex månader, beroende på huruvida den traumatiska händelsen fortfarande pågår i ditt liv. När belastningen minskar eller situationen löses brukar besvären gradvis lätta.

Följ dina humörsvängningar

När du börjar återhämta dig från reaktiv depression är det viktigt att hålla koll på dina humörsvängningar. Om du upptäcker tidigt att du är på väg nedåt är det mycket lättare att korrigera ett deprimerat humör än när du redan hamnat i det svarta hålet. En dagbok eller en enkel app kan hjälpa dig att se mönster och varningssignaler i tid.

Gör förändringar

Analysera vilka saker i ditt liv som orsakar stress och får dig att må sämre. Om problemet exempelvis är trakasserier på jobbet kan ett byte av arbete vara ett alternativ värt att överväga. Ibland räcker det bara med att ha ett val att känna sig mer stärkt och optimistisk inför framtiden.

När ska du söka hjälp?

Kontakta vården om symtomen kvarstår längre än sex månader, förvärras eller påverkar din förmåga att klara vardagen. En läkare eller psykolog kan erbjuda samtalsstöd, och i vissa fall medicinering. Att söka hjälp i tid ökar chanserna till en snabbare återhämtning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online