Ätstörningar är vanliga, men om de inte behandlas kan konsekvenserna bli lika allvarliga som döden. Att framkalla kräkningar efter överätning är en ätstörning som kallas bulimi. Anorexia nervosa är en annan vanlig ätstörning som innebär att man svälter sig själv.
Orsakerna till varför människor utvecklar ätstörningar har ofta mycket att göra med hur de ser på sig själva. Vissa känner sig feta och tror att de måste gå ner i vikt, medan andra brottas med låg självkänsla. Därför behöver orsakerna bakom problemet tas på lika stort allvar som problemet i sig. Lyckligtvis finns det flera effektiva metoder för att behandla ätstörningar.
Samtalsterapi kan vara mycket värdefull för den som lider av en ätstörning. En professionell terapeut hjälper personen att bearbeta sina tankar och känslor samt arbetar tillsammans med hen för att förändra de ohälsosamma matvanorna. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest använda och välbeprövade behandlingsformerna vid ätstörningar. Den fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster kopplade till mat, kropp och självbild.
Vård på sjukhus är en annan metod som används för personer med allvarligt störda matvanor. Beroende på hur allvarlig ätstörningen är bedömer läkaren om patienten behöver läggas in för dygnetruntvård eller om dagvård räcker – det vill säga att patienten får behandling på sjukhuset under dagen och kan åka hem på kvällen. Sjukhusvård är särskilt viktigt när ätstörningen har lett till farlig viktnedgång, elektrolytrubbningar eller andra livshotande komplikationer.
Läkemedel ordineras ibland för att behandla orsakerna bakom en ätstörning. Eftersom depression ofta ligger bakom eller förvärrar ätstörningar kan antidepressiva läkemedel, exempelvis fluoxetin (Prozac), förskrivas för att lyfta patientens humör. Ofta kombineras medicineringen med KBT för att uppnå bästa möjliga behandlingseffekt.
Nutritionell rådgivning är ytterligare en viktig del i behandlingen. Genom att kartlägga hur mycket patienten äter per dag, vilka livsmedel hen konsumerar och hur fysiskt aktiv hen är kan en dietist eller nutritionist ta fram en hälsosam och realistisk kostplan. Målet är att återupprätta ett normalt och balanserat förhållande till mat. Genom ett nära samarbete mellan patientens läkare, psykiater, dietist och familj läggs grunden för en lyckad behandling.
Vid lindrigare ätstörningar kan självhjälpsmetoder vara ett bra första steg. Det finns böcker skrivna av experter inom området samt många webbplatser med information och övningar. Att öppna sig och berätta om sitt problem för en vän eller anhörig kan också göra stor skillnad. Förbättras symtomen inte bör man dock alltid söka professionell hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online