En panikattack känns ofta igen på en plötslig och överväldigande känsla av rädsla som åtföljs av en automatisk fysisk reaktion. Vanliga symtom är bland annat:
Enligt American Psychological Association (APA) kommer dessa symtom ofta så plötsligt och är så intensiva att personen kan tro att hen drabbats av en hjärtinfarkt. Symtomen antas hänga samman med en funktionsstörning i amygdala – ett litet område i hjärnan som styr våra överlevnadsreaktioner. Panikattacker tenderar dessutom att förekomma i familjer.
Det är viktigt att komma ihåg att en enskild, isolerad panikattack inte betyder att du har panikångest. Upplever en person däremot återkommande attacker som får hen att förändra sitt beteende och ständigt frukta nästa attack, kan det röra sig om panikångest. Tillståndet kan orsakas av medicinska tillstånd, användning av stimulantia, abstinensbesvär från läkemedel eller droger samt stressfaktorer i omgivningen hos personer med genetisk benägenhet för panikattacker.
Panikångest kan vara ett symtom på ett medicinskt tillstånd, ett psykologiskt tillstånd eller kostvanor. Om en av hjärtklaffarna inte stänger ordentligt – ett tillstånd som kallas mitralisklaffprolaps – kan det efterlikna symtomen vid en panikattack. Mitralisklaffprolaps uppstår när en eller båda klaffarna i hjärtat är förstorade så att de inte öppnas och stängs korrekt, vilket ger upphov till ångestkänslor.
Andra medicinska tillstånd som kan ligga bakom är hypertyreos och hypoglykemi. Hypertyreos innebär att sköldkörteln är överaktiv och producerar för mycket sköldkörtelhormoner. Hypoglykemi är ett patologiskt tillstånd som uppstår när nivåerna av glukos (blodsocker) i blodet blir för låga.
Användning av stimulantia kan också utlösa symtom på ökad ångest och panik. Frekvent eller överdriven användning av dessa produkter, eller kombinationer av dem, kan ge upphov till återkommande panikattacker av den typ som kännetecknar panikångest.
Koffeinet i kaffe, vissa teer, läskedrycker och energidrycker, receptfria stimulerande preparat, kakao, choklad, ma huang (efedrin), bantningsprodukter, cayennepeppar, ginseng, guarana och andra växtbaserade stimulantia – liksom amfetamin, kokain och andra illegala droger med stimulerande verkan – kan alla orsaka symtom kopplade till ångest och panik.
Abstinens från läkemedel eller avgiftning efter långvarigt drogbruk kan också ge ångestsymtom och många av de övriga symtomen vid panik. Abstinens från koffein, exempelvis efter att ha slutat med kaffe eller läsk med högt koffeininnehåll, kan innefatta intensiv huvudvärk, darrningar, illamående, värme- och köldvallningar, desorientering och yrsel.
Det är därför viktigt att berätta för din läkare vilka kost- eller drogval du gjort innan symtomen debuterade, eftersom detta underlättar en korrekt bedömning.
APA anger att det kan finnas en genetisk benägenhet eller en biologisk funktionsstörning bakom panikångest. Det är känt att tillståndet förekommer dubbelt så ofta hos kvinnor och i alla etniska grupper. Dessa underliggande benägenheter verkar bryta fram när individen utsätts för alltför många stressfaktorer – en situation som triggar benägenheten att aktiveras.
En korrekt diagnos av panikångest bör alltid ställas av en legitimerad terapeut eller annan psykisk hälsa-professionell. Om du tror att du har kännetecken på panikångest ska du söka professionell hjälp snarast, så att du kan återfå din livskvalitet så snart som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online