En panikattack kan inträffa när som helst och ofta helt utan förvarning. De psykologiska symtomen omfattar intensiva känslor av ångest eller rädsla, tillsammans med fysiska symtom som kan likna akuta medicinska tillstånd, exempelvis en hjärtinfarkt.
Bihåletryck uppstår till följd av problem med bihålorna, exempelvis blockering, infektion eller inflammation. Detta ger upphov till en rad fysiska besvär som liknar dem vid ångest, vilket möjligen kan utlösa en panikattack.
En panikattack kännetecknas av ett extremt psykiskt lidande, ofta präglat av känslor av ovisshet och förtvivlan. Den drabbade känner sig ofta övertygad om att hålla på att dö eller förlora förståndet. I de flesta fall upplever individen dessutom en stark känsla av kontrollförlust.
De fysiska symtom som hänger samman med detta psykiska lidande inkluderar yrsel, svettningar, darrningar, andnöd, kvävningskänsla, bröstsmärta, snabb och kraftig hjärtklappning samt olika magbesvär.
Bihåletryck beror på att bihålorna är blockerade, vilket försvårar andningen och kan ge upphov till andnöd och yrsel. Eftersom de fysiska och psykiska orsakerna bakom panikångest samverkar kan individen koppla symtomen från bihålorna till en annalkande panikattack och därmed omedvetet utlösa den. Med andra ord kan själva reaktionen på de fysiska symtom som bihåletrycket medför trigga attacken.
Eftersom bihåletryck beror på en blockerad eller inflammerad näshla andas många personer via munnen eller bröstet istället. Detta kan leda till hyperventilation – ett tillstånd som kännetecknas av ett överskott av syre i förhållande till en minskad mängd koldioxid i blodet.
Under hyperventilation upplever individen ofta ökad ångest, vilket i sig kan utlösa en panikattack. Syreöverskottet kan dessutom göra att man känner sig yr, omtöcknad eller svimmel – vanliga symtom vid panikattacker. Den drabbade kan felaktigt tolka dessa symtom som tecken på en kommande attack, vilket ytterligare förstärker ångesten.
Medicinska experter rekommenderar därför personer som är benägna att drabbas av panikattacker och/eller bihåletryck att regelbundet träna på djupandningstekniker.
Enligt American Psychological Association varar en panikattack och dess relaterade symtom vanligtvis i cirka 30 minuter. Vissa personer upplever dock endast en kortvarig våg av emotionellt och fysiskt lidande på ungefär 15 sekunder, medan andra attacker kan bestå av en cyklisk serie av episoder, eller vågliknande mönster, som kan pågå i ett par timmar.
Bihåletryck kan lindras med receptfria nässprayer och näsdroppar, eller med orala preparat som innehåller antihistamin och/eller avsvällande näsmedel. Även smärtlindrande läkemedel kan hjälpa till att minska besvären. Vid bihåleinflammation samt kronisk nästäppa rekommenderas dock alltid medicinsk behandling.
Paniksyndrom kan behandlas med terapeutiska metoder såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), liksom med läkemedel. Alternativa metoder inkluderar växtbaserade preparat som johannesört och ginkgo biloba. Forskningen kring effekten av B-vitaminer – särskilt folsyra, vitamin B6 och vitamin B12 – samt omega-3-fettsyror visar dock motstridiga resultat.
Stress, som är den främsta bidragande faktorn bakom panikattacker, kan minskas genom en balanserad kost, regelbunden motion och avslappningstekniker som meditation samt djup andning ner i buken.
Olika studier uppskattar att mellan 3 och 6 miljoner människor i USA lider av paniksyndrom. Paniksyndrom utgör därmed ett betydande folkhälsoproblem och räknas som en av de vanligaste psykiska störningarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online