Kognitiv omstrukturering och träning av sociala färdigheter är två behandlingsmetoder som används inom kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT har sina rötter hos psykologen Albert Ellis, som på 1950-talet lade grunden för denna terapiform. Ellis menade att vårt humör och beteende inte styrs av yttre händelser i sig, utan av hur vi uppfattar och tolkar dessa händelser.
Idag används kognitiv omstrukturering och social färdighetsträning, tillsammans med andra delar av KBT, för att hjälpa människor som har svårt att samspela på ett lämpligt sätt med andra – exempelvis ungdomar i riskzonen, personer som återhämtar sig från alkohol- eller drogmissbruk, individer med hjärnskador samt personer med olika psykiska hälsoproblem.
Albert Ellis utvecklade den så kallade ABC-modellen för att förklara mänskligt beteende. Modellen bygger på idén att människor reagerar på en yttre, aktiverande händelse med sina egna övertygelser och tankar. Det är dessa övertygelser – inte själva händelsen – som avgör konsekvensen, alltså det därpå följande humöret eller beteendet.
Ellis hypotes var att många människors övertygelser är förvrängda eller irrationella. Bland de kognitiva snedvridningar som han och hans efterföljare identifierade finns allt-eller-inget-tänkande, övergeneralisering, bortsortering av det positiva, minimering eller överdrift av händelser samt grundlösa omdömen om andra och om sig själv.
På 1960-talet tog Aaron Beck vidare många av Ellis idéer och utvecklade kognitiv terapi för patienter med depression. Beck ansåg att det var terapeutens uppgift att peka ut kognitiva snedvridningar och tankefel samt att aktivt argumentera och diskutera med klienten för att få fram sin poäng. Detta skilde sig markant från den betydligt mer passiva psykoanalys som hade dominerat sedan Sigmund Freuds tid.
En annan grundpelare i KBT är att terapeuten aktivt lär ut färdigheter som klienten saknar – till exempel förmågan att umgås och kommunicera med andra på ett fungerande sätt. Social färdighetsträning kan ske individuellt, men genomförs oftare i grupp. Dessa grupper liknar ofta en klassrumsmiljö där deltagarna lyssnar på instruktören, snarare än en traditionell terapigrupp där alla delar sina känslor.
Ett särdrag som gjorde kognitiv terapi unik i sin samtid var de hemläxor som terapeuterna gav sina klienter. En person som återhämtar sig från alkoholmissbruk kan exempelvis, efter utbildning i hur man hanterar sociala situationer nykter, få i uppdrag att initiera fem sociala kontakter. En klient som arbetar med kognitiv omstrukturering kan bli ombedd att föra dagbok över tillfällen av irrationellt eller förvrängt tänkande. På så sätt övas nya färdigheter och nya tankemönster in i vardagen, vilket gör terapin mer effektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online