Psykodynamisk psykologi är ett förhållningssätt inom psykologin som utvecklades av Sigmund Freud runt år 1900. Grundidén är att tränga in i en människas inre värld för att förstå varför hen agerar som hen gör och hur hen ser på omvärlden. Även om Freud lade grunden för den psykodynamiska psykologin bidrog även psykiatrikern Carl Jung till fältet med egna banbrytande teorier.
Freud utvecklade sina teorier utifrån den information hans patienter gav honom under terapisessioner. Hans tänkande vilar på flera grundläggande antaganden. Ett av dem är att allt vuxet beteende och alla känslor har sina rötter i barndomsupplevelser. Freud ansåg vidare att allt beteende har en orsak – inklusive de så kallade verbala misstagen som ofta benämns freudska felsägningar.
Enligt Freud består personligheten av tre delar: detet (id), jaget (ego) och överjaget (superego). Ett annat centralt antagande var att två drifter styr mänskligt beteende: den ena kopplad till sexualitet och liv, den andra till aggression och död.
Carl Jung studerade ursprungligen Freuds teori om psykodynamisk psykologi, men kom med tiden att utveckla en egen. Skillnaden mellan dem är att Jung inte ansåg att sexualitet och aggression var lika avgörande drivkrafter som Freud hävdade.
Jung delade också upp det omedvetna i två delar: det personliga omedvetna och det kollektiva omedvetna. Medan det personliga omedvetna stämmer väl överens med Freuds syn, består Jungs kollektiva omedvetna av arketyper – universella tankemönster och symboliska bilder som formats genom mänsklighetens samlade erfarenheter. Enligt Jung hjälper dessa arketyper egot i dess strävan efter psykisk helhet.
Målet med modern psykodynamisk psykoterapi är att identifiera källorna till de konflikter som finns i patientens liv. När patienten tillsammans med terapeuten arbetar fram orsakerna bakom dessa konflikter och spänningar är det övergripande målet att lösa dem och läka patientens sinne.
Inom området kognitiv psykodynamik kombineras psykodynamisk psykologi med neurovetenskap och kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi studerar hur människor tänker, löser problem och uppfattar omvärlden, medan neurovetenskapen fokuserar på nervsystemet. Genom att förena dessa tre discipliner får man en fungerande förklaringsmodell för hur det mänskliga sinnet är uppbyggt och hur det fungerar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online