En psykolog är en legitimerad vårdprofessionell som är utbildad för att identifiera tankemönster och beteenden som står i vägen för ett produktivt och meningsfullt liv. Medan en psykiater har rätt att skriva ut läkemedel använder sig en psykolog av olika former av samtalsterapi för att hjälpa människor att må bättre – exempelvis vid fobier, depression, ångest eller långvariga negativa mönster i relationer.
Vissa problem kan lösas med en självhjälpsbok, ett givande samtal med en vän eller genom att ta ledigt och ladda batterierna. Vid allvarligare besvär – till exempel återkommande tankar på att ta sitt liv – bör man dock alltid söka professionell hjälp.
En motgång i karriären, börsens utveckling eller till och med en lång period av gråväder kan påverka humöret negativt och leda till en kortvarig nedstämdhet. Det är helt normalt. När symtomen på depression däremot blir svåra eller varar onormalt länge är det dags att söka hjälp hos en professionell terapeut.
Vanliga symtom på depression är trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, värk och smärta i kroppen, tappat intresse för dagliga aktiviteter, aptitlöshet samt tankar på att inte vilja leva.
Ett visst mått av ångest kan faktiskt vara produktivt. Att känna oro inför ett prov kan motivera dig att plugga hårdare, och vaksamhet när du går längs en dåligt belyst trottoar kan göra dig mer uppmärksam på faror. Men när ångesten ger invalidiserande fysiska symtom eller hindrar dig från att klara grundläggande vardagsuppgifter – som att gå till jobbet eller umgås med vänner – är det dags att överväga att söka hjälp.
Ångestsyndrom är ofta ärftliga, och de första tecknen brukar visa sig i tonåren och tidig vuxenålder. Symtom på ångest inkluderar hjärtklappning, illamående, extrem rädsla, sömnlöshet och andnöd. Om något av dessa symtom kvarstår över tid eller hindrar dig från att fungera normalt i vardagen bör du kontakta en psykolog eller annan vårdgivare.
Spänningar mellan förälder och barn, mellan makar eller mellan chef och anställd är en normal, om än obehaglig, del av livet. Om du däremot upprepade gånger hamnar i jobb där din chef kränker dig verbalt, eller i romantiska relationer där partnern är otrogen, kan det vara tecken på ett psykiskt hälsoproblem som kräver professionell hjälp.
Du som befinner dig i en relation med fysiskt våld bör också söka stöd hos en kurator, psykolog eller annan rådgivare. I Sverige kan Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) erbjuda skyddade samtal dygnet runt.
En tillfällig, flyktig tanke på döden är oftast ingen anledning till oro. Återkommande och frekventa tankar på att ta sitt liv – särskilt om de innebär att man har en plan eller börjar ordna sina angelägenheter – är däremot en tydlig signal att omedelbart söka professionell hjälp.
Personer med förhöjd risk är bland andra de som har självmord eller suicidförsök i familjen, personer med missbruksproblem samt personer med svår psykisk ohälsa i släkten.
I akuta situationer ska du alltid ringa 112. Du kan även ringa Självmordslinjen (Mind) på telefon 90101, som är öppen dygnet runt, eller kontakta vården via 1177 för råd och bedömning.
En tumregel är att söka hjälp när besvären pågått i flera veckor, påverkar din förmåga att arbeta, studera eller umgås, eller när du helt enkelt känner att du inte längre klarar situationen på egen hand. Att prata med en psykolog är ett första steg mot att förstå dina mönster och hitta verktyg för att må bättre – och det krävs ingen diagnos för att få ta emot stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online