Psykiska hälsoundersökningar används för att avgöra om en person lider av en psykisk sjukdom eller inte. Dessa utredningar arbetar ofta genom uteslutning – man kommer fram till att personen har god psykisk hälsa först efter att ha uteslutit möjligheten av psykisk sjukdom. Det finns flera olika typer av bedömningar, bland annat personlighetstester, tester för psykisk sjukdom och kognitiva utredningar.
Personlighetstester kan användas för att bedöma den psykiska hälsan och identifiera personlighetssyndrom, exempelvis undvikande personlighetssyndrom och antisocialt personlighetssyndrom. Ett personlighetssyndrom är ett mycket ihållande och långvarigt psykiskt hälsoproblem som påverkar en persons förmåga att umgås och samspela normalt med andra.
Många personer med personlighetssyndrom söker aldrig vård, eftersom de tror att deras eget beteende är helt normalt och att det i stället är omgivningen som har fel. Det gör tidig identifiering genom strukturerade personlighetsbedömningar extra viktig.
Psykiska funktionsnedsättningar är inte samma sak som psykiska sjukdomar, men de bedöms ofta med samma typ av instrument. Många patienter med Aspergers syndrom screenas till exempel initialt för schizofreni, eftersom de två tillstånden delar vissa gemensamma symtom.
Patienter som uppvisar symtom som paranoia, upprördhet och social tillbakadragenhet undersöks vanligtvis genom en kombination av sjukdomshistorik, IQ-tester och personlighetstester. Utifrån resultaten kategoriseras personen sedan antingen som funktionsnedsatt eller som psykiskt sjuk.
Den psykiska hälsan kan även undersökas med neurologiska bedömningsverktyg, såsom hjärnskanningar, elektroencefalografi (EEG) och magnetresonanstomografi (MRI). Vissa psykiska sjukdomar, som schizofreni och depression, har en stark fysiologisk koppling till aktiviteten i patientens hjärna, exempelvis under- eller överaktiva dopaminreceptorer.
En omfattande hjärnskanning med olika avbildningstekniker kan därför ge betydande stöd vid diagnos av schizofreni eller depression och komplettera den kliniska bilden.
Kognitiva utredningar används ibland som en del av den psykiska hälsobedömningen. I de flesta fall används kognitiva tester, som IQ-tester och begåvningsprov, för att utesluta fysiologiska orsaker – exempelvis hjärnskada – innan en psykiatrisk diagnos ställs.
Vissa tillstånd, däribland schizoid personlighetssyndrom, korrelerar dessutom relativt väl med genomsnittlig till övergenomsnittlig intelligens. Kognitiva bedömningar hjälper till att skilja mellan kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom, vilket gör dem till oumbärliga verktyg i en grundlig psykisk hälsoutredning.
Vissa psykiska hälsoproblem är tillfälliga eller direkt kopplade till specifika situationer. Tillstånd som trauma och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bedöms ofta genom att gå igenom händelser i patientens liv, eftersom de bara kan diagnostiseras med hänvisning till en yttre orsak.
Utöver sjukdomshistoriken används även andra verktyg, som personlighetstestning och kognitiv testning. Bedömningen av situationsrelaterade problem är därmed i grunden holistisk – den tar hänsyn till hela människan och hennes livssituation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online