För att kunna ge rådgivning till människor i vårt mångkulturella samhälle måste en rådgivare ha kunskap om olika kulturer för att kunna erbjuda effektiva tekniker för kulturell interventionsrådgivning. Kultur omfattar de seder, normer, traditioner, gemensamma värderingar, historien, konsten, folkloren och de institutioner som tillhör en grupp människor.
För att kunna förstå andra kulturer måste rådgivaren vara lyhörd och ha insikt i hur hen ser på sin egen kultur. En etnocentrisk rådgivare betraktar sin egen kultur som överlägsen och jämför andra kulturer med den. Det är avgörande att kunna identifiera sina egna fördomar, såsom stereotyper eller rasism, och lära sig att kontrollera dem för att utveckla en verklig förståelse för andra kulturer. Om rådgivaren inser att fördomarna kommer att färga tänkandet bör hen inte genomföra någon intervention. Klienten bör i stället remitteras till en annan rådgivare som är opartisk.
Om rådgivaren inte talar klientens språk bör hen se till att tolkar finns tillgängliga, eller låta en anhörig till klienten fungera som tolk, förutsatt att klienten känner sig bekväm med det. I vissa kulturer finns många olika dialekter, vilket gör kännedom om rätt dialekt extra viktig. Missförstånd kan lätt uppstå om tolken saknar kunskap och översätter felaktigt.
Att erkänna kulturell mångfald och uppskatta dess värde hjälper klienten framåt. Kinesiska amerikaner kan exempelvis vara passiva och, som ett tecken på visdom, föredra att inte konfrontera problem direkt. Om rådgivaren inte känner till denna kulturella skillnad kan hen felaktigt uppfatta att klienten motarbetar behandlingen. För personer med afrikansk bakgrund är sociala relationer och gemenskapen ofta centrala – att lösa sociala konflikter kan vara viktigare än den enskilda individens beteende för att bevara freden i samhället. Latinamerikanska kulturer ser ofta familjen som sin främsta stödkälla. Är familjen inte stödjande kan det skapa stress och skam och leda till att personen motarbetar behandlingen. För en lyckad intervention bör familjen därför involveras i rådgivningen. I vissa fall där religiösa faktorer ingår, exempelvis traditionella helare, kan även dessa inkluderas i terapin.
Utöver social och kulturell orientering påverkas människor av faktorer som etnicitet, nationalitet, ålder, utbildningsnivå, kön, yrke, livsmiljö och socioekonomisk klass. De kan också beskriva och förstå sina sjukdomar på olika sätt beroende på sin kulturella bakgrund. Rådgivaren bör integrera dessa skillnader, tillsammans med personens egen historia och familjehistoria, för att kunna förstå hela människan.
Inom de fem största rasgrupperna finns omfattande etniska skillnader. Den asiatiska gruppen omfattar fler än 50 olika etniciteter, såsom kineser, koreaner, vietnameser och stillahavsöbor. Bland hispanics finns stora skillnader mellan mexikaner, puertoricaner och kubaner. Svarta omfattar inte bara afrikaner utan även cajuner, västindier och haitier. Varje ursprungsfolk i Amerika har sina egna särdrag, och även vita bär på olika etniska bakgrunder, exempelvis tysk, nederländsk och brittisk. Det är viktigt att rådgivaren inte stereotypiserar klienter eller antar att alla inom en rasgrupp är lika.
Genom att granska sina egna antaganden och acceptera de faktorer hos klienten som utgör dennes identitet – inklusive övertygelser, attityder, färdigheter och kunskap – kan rådgivaren erbjuda en mer effektiv intervention med en balanserad, klientcentrerad metod. Förståelse och känslighet är avgörande för att bygga förtroende mellan rådgivare och klient.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online