Psykologi är ingen enhetlig vetenskap. Inom psykologin finns många olika skolor och inriktningar, och varje skola har sitt eget sätt att förklara hur psykiska problem uppstår. Utifrån dessa olika synsätt har varje skola också utvecklat egna metoder för att behandla psykiska problem – vilket innebär att terapin ser olika ut beroende på vilken inriktning terapeuten utgår från. De flesta yrkesverksamma arbetar dock utifrån en av fem huvudskolor: den psykodynamiska, kognitiv beteendeterapi (KBT), kognitiv terapi, humanistisk terapi samt den biologiska inriktningen.
Enligt den psykodynamiska teorin uppstår psykiska problem till följd av spänningar mellan medvetna och omedvetna krafter. Dessa problem har sina rötter i barndomen, och terapin (som kallas psykoanalys) är en lång process som syftar till att medvetandegöra de omedvetna delarna av personligheten.
Kognitiv beteendeterapi fokuserar på personens liv här och nu – de aktuella och medvetna tanke- och beteendemönstren. Terapeuten arbetar styrande och ger konkreta råd om hur beteendet kan förändras. Samtalen är väl strukturerade med direkta frågor och avslutas ofta med en hemuppgift som ska genomföras inför nästa session.
Inom kognitiv terapi antas det att problematiska eller förvrängda tankar ligger till grund för psykiska problem. Dessa underliggande tankar betraktas som automatiska, inte omedvetna. Terapin handlar om att upptäcka och förändra dessa automatiska tankar. När de problematiska tänkemönstren (så kallade kognitiva snedvridningar) har identifierats blir terapin en process där mönstren bearbetas för att lösa det psykiska problemet.
Inom humanistisk terapi ligger fokus på de kvaliteter som gör varje människa unik. Terapin är framför allt en process där klienten blir medveten om sina känslor, värderingar, meningar och motivationer för att kunna förändra sitt liv medvetet. Humanistisk terapi lägger dessutom stor vikt vid relationen mellan klient och terapeut, med målet att skapa och upprätthålla en känsla av acceptans och respekt för klienten. Just denna typ av relation är terapiformens signum och anses ofta vara det mest värdefulla verktyg som terapeuten har.
Den biologiska teorin ser psykiska problem som ett uttryck för patologi i hjärnan. Farmakoterapi innebär behandling med läkemedel, och endast läkare (oftast psykiatriker) får förskriva mediciner. De förskrivna läkemedlen kallas psykofarmaka. Det finns ett stort antal sådana preparat, och de flesta verkar på signalsubstanser i hjärnan. Vissa hämmar specifik nervsignalering medan andra ökar den.
Forskning visar att terapi är en effektiv metod för att lösa psykiska problem och att ingen terapiform är mer effektiv än någon annan; det finns dock flera variabler att ta hänsyn till. Terapi är som mest effektiv när terapeuten och klienten är överens om problemets ursprung – detta kallas "terapeutisk matchning". En annan viktig faktor är motivation; terapins effekt beror i hög grad på klientens motivation och engagemang att delta i terapin och arbeta vidare mellan sessionerna. Dessutom har människor olika behov, och ingen terapiform passar alla. För att ta reda på om terapi skulle kunna hjälpa dig bör du kontakta en professionell som kan hjälpa dig identifiera dina unika behov, bedöma om en terapeutisk matchning finns och värdera din motivationsnivå inför förändring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online