Gruppbostäder erbjuder en strukturerad miljö där problemungdomar får rådgivning, träning i praktiska färdigheter och en omsorgsfull vardag. Att samla problemungdomar i samma boende medför dock vissa inneboende utmaningar. Många ungdomar i gruppbostäder kommer från bakgrunder präglade av emotionell, fysisk och/eller sexuell misshandel. De har ofta lidit brist på omsorg, värme och tydlig struktur. Även om detta inte gäller alla ungdomar som placeras i gruppbostäder, är detta den typiska profilen hos en nyanländ boende.
Ungdomar tar med sig många erfarenheter och ofta flera negativa hanteringsstrategier när de placeras i gruppbostäder. I boendemiljön kan de dessutom lära sig ytterligare negativa beteenden av sina huskamrater. Tonårsåren är den period i livet då unga naturligt börjar lossa banden till sina vårdnadshavare och vännerna får större betydelse. I en gruppbostad, där de flesta ungdomar brottas med låg självkänsla och saknar starka band till positiva förebilder, blir gruppttrycket ännu starkare.
För en tonåring är livet i en gruppbostad ofta helt främmande. Problemungdomar är kända för att bryta mot eller ignorera regler, men i gruppbostaden gäller tydliga regler och fasta rutiner. Ungdomarna möts av beteendekrav som är helt nya för dem. Enligt Donna Davis, programchef vid en kommunal stödverksamhet, är "ungdomar inte förberedda på att följa ett schema. Det tar tid innan de förstår att det finns konsekvenser när man inte följer reglerna." Betendemodifierande metoder används därför ofta för att hjälpa ungdomarna lära sig leva inom ramarna.
Tillit och trygghet är två saker som många ungdomar i gruppbostäder sällan fått uppleva. Personalens egenskaper blir därför avgörande. Problem uppstår när ungdomen inte lyckas knyta an till åtminstone en personal på ett meningsfullt plan. Dessutom skapar frekvent personalomsättning känslor av förlust och till och med övergivande. Ungdomar i gruppbostäder är ofta manipulativa och testar gärna dessa färdigheter på personalen. Bra personal behöver både kunna bygga relationer med ungdomarna och samtidigt upprätthålla verksamhetens riktlinjer.
När ungdomar blir för gamla för gruppbostäder återvänder de ofta till föräldrahemmet eller till andra släktingar. Tyvärr finns det för många av dem ingen trygg hamn i barndomens hem. De förhållanden som en gång ledde till att ungdomen flyttades bort finns ofta kvar. Dessutom råder det ofta knapphet på resurser i dessa hem, vilket gör det svårt att ta hand om en ung vuxen till. Ställda inför sådana förhållanden i en sårbar livsfas kastas ungdomarna ut i vuxenvärlden utan något naturligt stödnätverk. Stress och felaktiga beslut leder alltför ofta till psykisk ohälsa och/eller problem med lagen.
Genom att förstå dessa vanliga utmaningar kan personal, anhöriga och beslutsfattare bättre stötta ungdomarna – både under tiden i gruppbostaden och i övergången till ett självständigt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online