Familjeterapi kan utgöra en del av behandlingen vid vissa former av depression. Enligt en studie publicerad i Journal of Clinical Psychology år 2003 rapporterar personer som lider av depression en hög grad av familjedysfunktion. Familjeterapisessioner leds vanligtvis av en legitimerad vårdprofessionell, exempelvis en socionom, psykiater eller auktoriserad familjeterapeut.
Det finns flera olika typer av depression, bland annat klinisk depression (svår depression), dystymi, psykotisk depression, förlossningsdepression och årstidsbunden affektiv störning. Symtomen varierar från person till person och mellan de olika diagnosformerna.
Generellt sett innefattar symtomen vid depression långvariga perioder av nedstämdhet, känslor av skuld eller värdelöshet, irritabilitet, social tillbakadragenhet från vänner och familj, tappat intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje, förändringar i aptit och sömnmönster samt i allvarliga fall självmordstankar och självskadebeteende. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet National Institute of Mental Health (NIMH) är orsakerna till depression inte helt klarlagda, utan tillståndet kan bero på "en kombination av genetiska, biokemiska, miljömässiga och psykologiska faktorer".
Familjeterapi, som också kallas familjesystemterapi, är en form av psykoterapi där hela familjen involveras. Under en session deltar flera familjemedlemmar samtidigt. Detta ger terapeuten möjlighet att studera de "interaktionsmönster" som finns inom familjen, enligt Depression-Guide.com.
Familjeterapi kan vara strukturerad eller mer fri i sin form, beroende på vad just den familjen behöver. Enligt MentalHelp.net kan depressionen hos en familjemedlem vara anledningen till att hela familjen söker hjälp, men under terapins gång behandlas depressionen ofta som ett problem som berör hela familjen – inte bara individen.
Enligt Depression-Guide.com syftar familjeterapi till att både hjälpa personen med depression och att "förbättra familjens fungerande". Andra mål är att stärka kommunikationen inom familjen, minska konflikter och lindra stressen hos den drabbade familjemedlemmen.
Genom att analysera hur familjen samspelar kan terapeuten föreslå hälsosammare och mer konstruktiva sätt att kommunicera och hantera svåra situationer.
Bipolär sjukdom, tidigare ofta kallad manodepressiv sjukdom, är en kronisk psykisk störning där personen alternerar mellan maniska och depressiva episoder. Enligt forskning publicerad år 2008 i tidskriften Archives of General Psychiatry kan "familjeinriktad behandling" i kombination med läkemedel bidra till att lindra depressiva symtom hos ungdomar med bipolär sjukdom.
Forskningen tyder på att familjeterapi kan hjälpa unga patienter att återhämta sig snabbare från en depressiv episod.
Enligt RevolutionHealth.com kan depression hos unga orsakas eller förvärras av konflikter inom familjen. I sådana fall kan familjeterapi hjälpa familjen att utveckla nya sätt att kommunicera och att hantera depressionen tillsammans.
Det är dock viktigt att komma ihåg att familjeterapi ensam "inte har bevisats effektiv som behandling mot depression", enligt RevolutionHealth.com. Den kan däremot vara en del av en helhetsbehandling som även omfattar läkemedel och eventuell individuell terapi, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT).
Enligt MentalHelp.net är familjeterapi "mest användbar" när en persons depression skadar familjerelationerna, eller när depressionen delvis orsakas av en dysfunktionell familjesituation.
Samtidigt påpekar Depression-Guide.com att eftersom familjeterapi bygger på att flera personer åtar sig att delta aktivt över tid, är "avhoppsfrekvensen hög". Framgång kräver därför engagemang och kontinuitet från alla inblandade familjemedlemmar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online