Djurassisterad terapi, internationellt känd som Animal-Assisted Therapy (AAT), har använts av terapeuter i USA i flera hundra år. Den första dokumenterade formen av behandlingen riktade sig till psykiatriska patienter, och terapidjuren visade snart en positiv effekt på både vuxna och barn med psykisk ohälsa. Idag är behandling av depression ett av de vanligaste användningsområdena.
AAT bygger på samverkan mellan tränade djur och deras hanterare för att hjälpa patienter att nå specifika emotionella, kognitiva, sociala och fysiska mål. Verksamheten förekommer inom äldreboenden, sjukhus, rehabiliteringscenter och psykiatriska institutioner. Ridprogram hjälper exempelvis ofta personer med fysiska funktionsnedsättningar att förbättra sin koordination och motorik. Inom ungdomsvården används AAT dessutom för att lära unga empati och medkänsla.
Enligt webbplatsen HealthyPlace finns det relativt få vetenskapliga studier som mäter effekten av djurassisterad terapi vid depression. Många personliga berättelser pekar dock på att behandlingen – eller något så enkelt som att ha ett eget sällskapsdjur – kan bidra till att hålla patienter med depression stabila.
Siffrorna från Animaltherapy.net talar sitt tydliga språk: 90 procent av djurägarna uppger att deras husdjur är "extremt viktigt" eller "mycket viktigt" för dem. 87 procent betraktar sitt djur som en familjemedlem, och 79 procent beskriver det som sin närmaste vän.
Webbplatsen EverydayHealth lyfter fram Peter Ashendens berättelse. Han lever med bipolär sjukdom och delar livet med shih-tzun Bella. När depressionen blossar upp tvingar Bella honom att hålla sig aktiv – hon behöver promeneras tre gånger om dagen. Hon motverkar också social isolering, eftersom många människor vill klappa henne under de dagliga promenaderna. Utöver detta ger hon honom konstant sällskap, vilket gör att han aldrig känner sig helt ensam på sin resa.
Tamdjur är i allmänhet pålitliga, beroende, icke dömande och erbjuder villkorslös kärlek. Deras lekfulla, ungdomliga drag väcker våra instinktiva omvårdnadsreaktioner och ger oss en känsla av att behövas och kunna – något som i sin tur stärker självkänslan.
När hunden behöver rastas blir ägaren automatiskt mer fysiskt aktiv – men nyttorna slutar inte där. Att smeka ett djur kan sänka puls och blodtryck. Enligt Healthline ger den taktila stimulansen från en djurkompanjon en behaglig neurologisk stimulering som främjar avslappning och inre lugn.
Nackdelarna med djurterapi är få, men de finns. Den som skaffar ett eget husdjur behöver räkna med kostnader för vaccinationer, regelbundna veterinärbesök och foder – och det finns alltid en risk att djuret blir sjukt. Oavsett om du äger ett djur själv eller får besök av ett terapidjur bör du också vara uppmärksam på eventuell allergi mot djurens hudflagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online