Människor kan hamna i en känsla av stillastående eller missnöje med sitt liv, utan att veta hur de ska bryta ohälsosamma beteendemönster eller sätta nya personliga och professionella mål. Som stöd söker många hjälp hos specialister – antingen en livscoach eller en psykolog med inriktning mot rådgivande psykologi. Även om båda yrkesgrupperna hjälper människor att utvecklas, skiljer de sig åt i flera viktiga avseenden.
Enligt livscoachen Martha Beck fokuserar livscoacher på att förbättra klienternas liv, ofta genom att tala om balans eller att "integrera" olika delar av tillvaron. Rådgivande psykologi har däremot ett annat syfte: enligt Guide to Psychology and its Practice handlar det om att hjälpa personer att lösa problem eller rollfrågor kopplade till arbete, skola eller familj.
Här finns en tydlig skillnad. Livscoacher kräver varken licens eller certifiering för att arbeta, och det finns inga formella utbildningskrav. Rådgivande psykologer måste däremot ha en akademisk examen – ofta en kandidat- eller masterexamen i psykologi, eller en doktorsexamen i rådgivande psykologi.
Rådgivande psykologi handlar om rollfunktioner, val som ska göras och åtgärder som behöver vidtas, enligt Guide to Psychology. Livscoachen Laura Berman Fortgang beskriver livscoaching som "handlingsorienterad, lösningsorienterad och inriktad på framåtrörelse". Medan terapin ofta bearbetar bakomliggande orsaker, riktar coachingen blicken framåt mot nya mål och möjligheter.
En avgörande skillnad mellan disciplinerna är vem de vänder sig till. Livscoacher arbetar med människor som inte har någon specifik psykiatrisk diagnos, medan rådgivande psykologer tar emot klienter med en identifierad problematik kring psykisk hälsa.
Sjukvårdsförsäkring kan täcka kostnaderna för behandling hos en rådgivande psykolog, beroende på vad försäkringsvillkoren säger. Kostnaderna för livscoaching täcks däremot inte av försäkringen utan betalas alltid ur egen ficka.
USA Today beskriver livscoaching som "ett nytt alternativ för de oroliga men friska – personer vars liv bara är något snedvridna". Den som upplever psykiska problem som negativt påverkar relationer, arbete, studier och vardagsliv har större nytta av rådgivande psykologi. Personer som inte orkar fungera i vardagen på grund av psykisk ohälsa är alltså inte lämpade för livscoaching, utan bör söka professionell vård.
Välj livscoaching om du i grunden mår bra men vill nå nya mål och skapa mer balans i ditt liv. Välj rådgivande psykolog om du kämpar med psykiska besvär som påverkar din vardag. Att göra rätt val från början sparar både tid och pengar – och ger dig bästa möjliga förutsättningar att må bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online