Rådgivande psykologi kontra klinisk psykologi – vad är skillnaden?

Psykologi – vetenskapen om sinnet

Psykologi är vetenskapen som studerar sinnet och hur det påverkar vårt tänkande, våra känslor och vårt beteende. Inom detta breda forskningsområde är rådgivande psykologi och klinisk psykologi de två mest populära specialiseringarna. Även om områdena ofta förväxlas finns det viktiga skillnader i fokus, patientgrupper och arbetsmetoder.

Historia

Termen "klinisk" har djupa historiska rötter. Psykologen Raymond Lloyd Richmond, Ph.D., beskriver ordets ursprung så här: "Ordet klinik kommer från latinets clinicus, som syftar på en läkare som vårdar sängliggande patienter. Klinisk psykologi handlar om arbetet med att behandla 'sjuka' patienter." Detta historiska arv speglar fortfarande områdets inriktning mot allvarliga psykiska hälsotillstånd.

Rådgivande psykologi

Enligt Dr. Richmond är rådgivande psykologi "en gren av psykologin som specifikt fokuserar på praktiskt rådgivningsarbete". Han förklarar vidare att rådgivning handlar om att hjälpa människor att lösa problem och rollkonflikter relaterade till arbete, skola eller familjefrågor. Rådgivande psykologer arbetar ofta med vardagsproblem, livsövergångar och personlig utveckling snarare än med svåra psykiatriska diagnoser.

Viktiga skillnader

John Norcross, Ph.D., professor i psykologi, sammanfattar den största skillnaden mellan de två områdena: kliniska psykologer tenderar att arbeta med allvarligare psykiskt störda patientgrupper, medan examenerade rådgivande psykologer oftare möter friskare populationer med mindre patologi. Rådgivande psykologer utför dessutom i högre grad karriär- och yrkesbedömningar samt handledning kring studie- och yrkesval.

Viktiga likheter

Trots skillnaderna har de två områdena närmat sig varandra under senare år. Dr. Norcross noterar att American Psychological Association (APA) redan för många år sedan upphörde att skilja mellan praktikplatser (internships) inom klinisk och rådgivande psykologi. Båda grupperna använder liknande terapeutiska metoder, bedömningsinstrument och forskningsbaserade behandlingsformer, och övergången mellan områdena blir allt vanligare.

Att tänka på när du söker hjälp

Både rådgivande och kliniska psykologer genomgår omfattande utbildning och praktisk träning. När du söker psykologisk hjälp är det klokt att prata med din psykolog om vilka terapimål du har och varför du söker behandling. På så sätt säkerställer du att dina mål matchar din behandlares kompetens, erfarenhet och behandlingsfilosofi – oavsett vilken gren av psykologin hen kommer ifrån.