Behandlingsplaner för psykisk hälsa fungerar som ett gemensamt vägledande dokument för både patient och behandlare. Planen innehåller övergripande och specifika mål som patienten ska arbeta mot, samt de insatser och tjänster som behandlaren tillhandahåller för att hjälpa patienten att nå målen.
Målen i en behandlingsplan för psykisk hälsa har vanligtvis ett specifikt datum eller en allmän tidsram inom vilken varje mål ska uppnås. Planen följs oftast upp med regelbundna intervall, till exempel var nittionde dag, men kan justeras när som helst vid behov.
En behandlingsplan innehåller normalt en övergripande målsättning, exempelvis: "Patienten ska lära sig använda hanteringsstrategier för att effektivt kontrollera symtom på bipolär sjukdom, förbättra sin förmåga i det dagliga livet samt bättre hantera sin ekonomi för att kunna bo självständigt i samhället." Under den övergripande målsättningen listas specifika problem, delmål och de åtgärder som behandlaren vidtar.
Behandlingsplaner använder ofta ett numreringssystem för att strukturera behandlingsmålen. Ett vanligt format är "x.y*", där x anger numret på huvudmålet, y numret på problemet som är kopplat till huvudmålet och * en bokstav som betecknar ett specifikt delmål för att lösa problemet som hindrar patienten från att nå huvudmålet.
En behandlingsplan finns vanligtvis både i elektroniskt format och på papper, där patienten får en papperskopia av planen. En elektronisk och/eller pappersversion förvaras i journalen, beroende på om verksamheten använder elektronisk eller pappersbaserad journalföring.
Kliniska anteckningar hänvisar till behandlingsplanen genom att ange numret på det aktuella delmålet (till exempel "1.1A") som åtgärden syftar till, för att motivera ersättning från försäkringsbolag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online