Ingen, inte ens erfarna psykiska hälsoprofessionella, kan förutsäga med hundraprocentig säkerhet om en person kommer att försöka ta sitt liv. Vissa screeningsfrågor kan dock hjälpa rådgivare att avgöra om en klient aktivt överväger suicid. När det väl har fastställts att en klient funderar på självmord kan rådgivaren vidta åtgärder och arbeta tillsammans med klienten för att hitta alternativa sätt att hantera och komma igenom suicidkrisen.
Vissa personer löper högre risk att försöka begå självmord. Män är exempelvis fyra gånger mer benägna än kvinnor att dö av suicid. Förekomsten av en psykisk sjukdom eller substansmissbruk ökar också risken för att en klient ska försöka ta sitt liv. Personer över 65 år har som grupp flest suicidförsök, och klienter med tidigare suicidförsök eller suicid i familjehistoriken löper dessutom förhöjd risk.
En bra suicidscreening bör innehålla frågor som klargör om klienten har en plan och tillgång till medel för att genomföra den. Ju mer detaljerad planen är, särskilt om klienten har tillgång till vapen eller andra farliga medel, desto allvarligare bör rådgivaren ta suicidrisken.
Rådgivaren bör även kartlägga klientens stödsystem och vara uppmärksam på tecken på isolering. Vissa klienter med suicidtankar pratar om att ta avsked av nära och kära, ger bort sina ägodelar eller på annat sätt ordnar sina praktiska angelägenheter – och berättar ofta om detta i samtalet. Tecknen kan dock vara betydligt mer subtila. En nylig förlust, som slutet på en relation eller dödsfallet hos en närstående, kan skapa en känsla av hopplöshet som i sin tur kan leda fram till suicidtankar.
Vid förekomst av något av dessa varningstecken bör rådgivaren tillsammans med klienten ta fram en säkerhetsplan. Den kan innehålla en detaljerad lista över vänner, anhöriga eller lokala stödgrupper som klienten kan kontakta, samt information om hur man når akutvård och krishjälp. I Sverige kan klienten exempelvis vända sig till Mind Självmordslinjen på telefonnummer 90101, chatt eller mejl via mind.se, eller ringa 112 vid akut fara. Internationellt finns exempelvis National Suicide Prevention Hotline, 1-800-273-TALK (8255).
Ett teambaserat arbetssätt under en suicidkris kan dessutom öka klientens trygghet. Vid minsta tvivel bör rådgivaren samarbeta med psykiatriker och annan medicinsk personal för att stabilisera klientens situation.
Suicid handlar i grunden om förlorat hopp, och rådgivarens uppgift är att hjälpa klienten att återfå det. När klienten har lämnat den akuta krisen och inte längre är aktivt suicidbenägen kan rådgivaren arbeta för att hjälpa klienten återfinna mening och syfte i livet.
En studie publicerad i Journal of the American Medical Association visade att kognitiv terapi – en form av samtalsbehandling där rådgivaren hjälper klienten att identifiera och omformulera negativa och kontraproduktiva tankemönster – minskade återkommande suicidförsök med hela 50 procent. Genom att använda dessa tekniker, arbeta i team och tillsammans med klienten sätta konkreta mål kan rådgivaren hjälpa klienten att hitta bättre lösningar och återfå sin optimism inför framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online