Åldrandet påverkar minnet genom att förändra hur hjärnan lagrar information. Samtidigt producerar kroppen färre av de kemiska ämnen som hjärnan behöver för att fungera optimalt. Det kan göra det svårare att komma ihåg namn, ord, telefonnummer och var man har lagt sina saker.
Utöver regelbunden motion, en kost rik på frukt och grönsaker samt god stresshantering är en aktiv hjärna ett av de bästa sätten att förebygga minnesförlust. Spel som stärker den kognitiva förmågan spelar här en nyckelroll. Här är några av de mest effektiva alternativen.
Ett sudokupussel består av ett rutnät med nio gånger nio rutor, indelat i nio mindre rutor om tre gånger tre. Målet är att fylla varje rad, kolumn och delruta med siffrorna ett till nio utan att någon siffra upprepas. Varje pussel levereras med flera förifyllda siffror som hjälper dig igång – ju färre förifyllda siffror, desto högre svårighetsgrad. Sudoku är ett utmärkt sätt att hålla hjärnan alert, eftersom lösningen kräver matematik, strukturerat tänkande och logik.
Ett korsord är ett rutnät, vanligtvis format som en rektangel eller kvadrat, med både skuggade och vita rutor. Tillsammans med rutnätet får du en lista med ledtrådar till ord som ska fyllas i de vita rutorna. Svårigheten ligger i att orden ska passa både vågrätt och lodrätt, vilket innebär att vissa ord bygger på bokstäverna i redan ifyllda ord. Ett enda felaktigt ord kan därför påverka hela pusslet. Korsord tränar både språkförståelse och förmågan att hämta fram information ur minnet.
En ordjakt ser ut som ett stort block av bokstäver i en kvadratisk eller rektangulär form, men gömda i rutnätet finns ord som spelaren ska hitta och markera eller ringa in. En lista med de sökta orden anges alltid. Orden kan ligga vågrätt, lodrätt, diagonalt – och även baklänges. Ordjakt tränar hjärnan i mönsterigenkänning och kräver god visuell perception.
Hundratusentals andra logiska pussel tränar hjärnan och bidrar till att förbättra minnet. De brukar delas in i fyra kategorier: diskret resonemang, matematiskt resonemang, praktiskt resonemang och gåtor. Pussel med diskret resonemang går ut på att besvara en fråga utifrån given information och rent logiskt tänkande. Matematiska resonemangspussel liknar dessa, men kräver dessutom att matematik används för att lösa problemet. Praktiskt resonemang innebär att du tar ett verkligt, om än ovanligt, problem och hittar en logisk och praktisk lösning. Gåtor är slutligen påståenden som ofta bär på dubbla betydelser och kräver klurigt tänkande – de är ofta humoristiska till sin natur.
För bäst effekt bör du variera mellan olika typer av pussel, eftersom de aktiverar olika delar av hjärnan. Även korta dagliga sessioner på 15–20 minuter kan göra skillnad över tid. Välj gärna en svårighetsgrad som känns utmanande men inte frustrerande – det är balansen mellan ansträngning och framgång som gör träningen effektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online