
Ungefär 26 procent av alla vuxna i USA uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. För att dessa personer ska få tillräcklig vård och behandling krävs ett stabilt och långsiktigt finansiering från statliga myndigheter. Här går vi igenom vilka myndigheter som ansvarar för finansieringen, hur pengarna fördelas och vilka problem som uppstår när resurserna inte räcker till.
År 1992 lade det amerikanska hälso- och sjukvårdsdepartementet (Department of Health and Human Services) ner myndigheten Alcohol, Drug Abuse, and Mental Health Administration (ADAMHA). I dess ställe skapades Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA), som idag är en av de viktigaste finansiärerna av program för behandling av psykisk ohälsa och missbruk i landet.
Inom SAMHSA verkar två centra som spelar en central roll i finansieringen: Center for Mental Health Services (CMHS), som fokuserar på psykisk hälsa, och Center for Substance Abuse Treatment (CSAT), som stödjer behandling av beroenden. Utöver detta bidrar även Centers for Disease Control and Prevention (CDC), Health Resources and Services Administration (HRSA) samt National Institutes of Health (NIH) med medel till forskning och behandling inom områdena psykisk ohälsa och substansmissbruk.
CMHS delar ut så kallade blockbidrag till delstaternas regeringar. Dessa medel används bland annat till lokala vårdcentraler för psykisk hälsa samt till organisationer som arbetar med skydd och intressebevakning för patienter. Delstaterna kompletterar ofta de federala bidragen med egna skatteintäkter, främst genom försäljnings- och inkomstskatter.
Medicare och Medicaid är två statligt finansierade försäkringsprogram som täcker kostnaderna för vissa former av psykiatrisk vård. Dessa program riktar sig till personer som är funktionsnedsatta, pensionerade eller som på andra sätt uppfyller programmets behörighetskrav.
När finansieringen av psykiatrisk vård inte räcker till blir konsekvenserna märkbara i hela samhället. Underskott på resurser leder till ökad belastning på akutmottagningar, högre antal fängelseintagningar och ökad arbetslöshet bland personer med psykisk ohälsa. Detta visar tydligt att investeringar i psykisk hälsa inte bara är en fråga om individuell välfärd, utan även en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online