Hjärnforskning är avgörande för att kunna utveckla botemedel mot neurologiska sjukdomar och psykiska sjukdomar, samt för att få en djupare förståelse för hur hjärnan faktiskt fungerar. Innan olika typer av skannrar och simulatorer utvecklades fick forskarna i princip gissa sig fram till hur hjärnan arbetade. Idag gör moderna skannrar det möjligt för forskare att studera hjärnan utan att skada den som undersöks.
Ett sätt att ta reda på hur en del av hjärnan används är att undersöka hur organismens beteende förändras när den delen skadas eller förstörs. Hos djur kan delar av hjärnan tas bort eller skadas med hjälp av kemikalier, kyla eller elektricitet. I jakten på botemedel mot neurologiska sjukdomar hos människor observerar läkare och forskare vad som händer när en del av hjärnan skadas genom en olycka eller en akut medicinsk händelse. Om ett visst beteende eller en viss process blir omöjlig när en specifik del av hjärnan skadas eller tas bort, var den delen avgörande för processen.
På 1950-talet stimulerades vissa delar av hjärnan elektriskt för att se vilket resultat det gav. Om stimulering av en del av hjärnan orsakar en specifik reaktion i kroppen, måste den delen vara kopplad till den aktuella handlingen. Denna forskningsmetod betraktas idag som oetisk att utföra på människor och tillämpas därför endast på djur.
Elektricitet passerar snabbt genom hjärnan. Delar av hjärnan där ingen elektrisk aktivitet förekommer kan vara skadade. Å andra sidan kan ökad elektrisk aktivitet i hjärnan som svar på en stimulans tyda på att just den delen har något med stimulansen att göra. Om exempelvis en viss del av en persons hjärna aktiveras varje gång hen ser spindlar, kan den delen ha ett samband med rädslan.
CAT står för Computerized Axial Tomography, på svenska datortomografi. CAT-skanningar används för att fastställa var en hjärnskada har uppstått. Skanningarna är svagare versioner av röntgen som inte bara kan upptäcka skador, utan även mäta blodflödet i hjärnan.
MRI står för Magnetic Resonance Imaging, på svenska magnetkameraundersökning. MRI-skanningar använder magneter för att ta tydliga bilder av hela hjärnan. Om forskare vill studera förändringar i hjärnan över tid eller undersöka en specifik del av hjärnan kan de använda en funktionell MRI, så kallad fMRI.
PET står för Positron Emission Tomography. Den person som undersöks får inta radioaktivt glukos med låg strålningsnivå. De mest aktiva delarna av hjärnan förbrukar mer glukos, vilket gör att forskarna kan avgöra vilka delar av hjärnan som används mest i olika situationer. PET-skannern kan nämligen registrera exakt var det radioaktiva glukoset finns i hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online