The Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) räknar upp tolv traditionella terapiformer, bland annat psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och klientcentrerad terapi. De flesta terapiformer bygger på samtal eller kommunikation mellan terapeut och klient, och de flesta terapeuter använder många av samma tekniker för effektiv kommunikation, oavsett vilken typ av terapi de praktiserar. Utmaningar kan dock uppstå för terapeuten när vissa av dessa samtalsmetoder används.
Att ställa frågor till klienten är en nödvändig kommunikationsteknik. Utöver frågor för att inhämta allmän personlig information ställer rådgivaren frågor om klientens aktuella problem. Motstånd mot frågorna kan uppstå tidigt i terapin, särskilt om klienten inte frivilligt söker hjälp och känner sig tvingad att delta. Rådgivaren kan ofta övervinna detta motstånd genom att ställa öppna frågor – frågor som kräver mer än ett ja/nej-svar – och lyssna uppmärksamt, respektfullt och empatiskt på klientens svar.
Tekniker för aktivt lyssnande omfattar kroppsspråk, tonläge och verbala svar. Kroppsspråk och tonläge är ofta viktigare än rådgivarens verbala svar, eftersom klienter läser mer av hur rådgivaren agerar än av vad hen faktiskt säger. En vanlig utmaning är klienten som pratar länge om ämnen som inte har med orsaken till samtalet att göra, i syfte att avleda rådgivaren från att få fram användbar information. Rådgivaren måste behålla respekt och empati för klienten samtidigt som hen vid rätt tillfälle leder tillbaka samtalet till den egentliga anledningen till besöket.
Spegling innebär att rådgivaren upprepar det hen tror att klienten just har sagt, vilket hjälper till att klargöra kommunikationen för båda parter. Till exempel kan en klient säga: "Jag kommer aldrig att ta mediciner. Jag känner ingen som tar mediciner." Rådgivaren kan spegla detta tillbaka: "Menar du att du inte kan föreställa dig att ta medicin av någon anledning?" Klienten kan utmana speglingen genom att ge ett slutet svar: "Nej." Rådgivaren kan då välja att acceptera motståndet och gå vidare till andra ämnen, eller omformulera frågan på ett annat sätt.
Klienter befinner sig ofta i nöd och får kanske inte sällan bekräftelse i sitt privatliv. Rådgivare kan bygga förtroende genom att bekräfta positiva handlingar och uttalanden från klienten. Till exempel kan en klient säga: "Jag verkar aldrig kunna göra något rätt. Jag önskar att mina barn hade ett stabilt hem, men jag kan inte sluta dricka." Här kan rådgivaren bekräfta klientens önskan att ge sina barn ett stabilt hem, vilket stärker relationen och öppnar för vidare samtal.
Dessa fyra grundtekniker – frågor, aktivt lyssnande, spegling och bekräftelse – utgör ryggraden i de flesta terapeutiska samtal. Genom medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå, såsom klientmotstånd eller undanflykter, kan terapeuten bättre hantera svåra situationer och skapa en trygg och förtroendefull relation som gynnar klientens behandlingsprocess.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online