Det kan kännas osannolikt att ett och samma läkemedel skulle kunna behandla både ångest och depression. Depression kräver ju preparat som lyfter en ur misären, medan ångest snarare kräver medicin som dämpar en onormal överexcitation. Ändå finns det läkemedel som kan korrigera båda tillstånden när de används på rätt sätt. Örtmediciner och holistiska preparat kan ge viss lindring, men det är framför allt de etablerade läkemedlen – antidepressiva, antipsykotika och bensodiazepiner – som kan bryta effekterna av panik och depression och hjälpa personen att återfå ett normalt liv.
Antidepressiva delas in i tre huvudgrupper: tricykliska antidepressiva (TCA), selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) samt monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare). TCA- och SSRI-preparat fungerar ofta bra vid både depression och panikattacker och skrivs ut regelbundet. MAO-hämmare används mer sällan, eftersom de kan ge farliga biverkningar i kombination med andra läkemedel eller vissa livsmedel.
En artikel från 2005, 'Treatment of Panic Disorder' av Peter Ham, David B. Waters och M. Norman Oliver, anger att 61 procent av patienterna var panikfria efter sex till tolv veckors behandling med antidepressiva. Förklaringen bakom detta är att depression driver på negativa tankemönster, att negativa tankemönster förstärker rädslan, och att rädslan är den drivande kraften bakom panikattacker.
En annan teori om hur antidepressiva påverkar ångest och depression handlar om signalsubstansen glutamat, en icke-essentiell aminosyra. Antidepressiva hjälper nervcellerna att behålla en balanserad känslighet för glutamat, vilket hindrar ämnet från att översvämma receptorer och orsaka överexcitation och panik. Tofranil, Paxil och Cymbalta är exempel på antidepressiva som är kända för att motverka både ångest och depression.
Bensodiazepiner förskrivs med försiktighet eftersom de är vanebildande. De verkar genom att öka mängden signalsubstansen GABA i hjärnan, vilket saktar ner aktiviteten och de elektriska impulserna. De dämpar även centrala nervsystemet, vilket gör andningen lugnare och motverkar överstimulering i hjärnan. Resultatet blir en känsla av välbefinnande, avslappning och sedering.
Bensodiazepiner kan användas vid lindrigare depression, men har liten effekt vid svår klinisk depression. Klonopin (klonazepam) och Xanax (alprazolam) är två välkända bensodiazepiner. Klonopin verkarsätter normalt längre i kroppen än Xanax, medan Xanax är det starkare av de två.
Antipsykotika förskrivs inte rutinmässigt mot depression eller ångest, men psykos kan förekomma samtidigt med dessa tillstånd. Psykos är ett begrepp som beskriver tankestörningar, hallucinationer, paranoia och vanföreställningar – faktorer som kan ingå i bilden vid svår depression och kraftig ångest.
Antipsykotiska läkemedel saktar ner hjärnans tankemönster, förbättrar perceptionsproblem som ligger bakom hallucinationer och minskar vanföreställningar, det vill säga tankar som individen tror är sanna men som saknar grund i verkligheten. I kombination med antidepressiva eller andra receptbelagda läkemedel kan antipsykotika ge ytterligare lindring från överexcitation, panik och grundlösa föreställningar som spelar stor roll vid depression.
Abilify (aripiprazol), som främst används vid schizofreni och bipolär sjukdom, har också visat sig lindra symtom på depression och ångest. Sertralin, som egentligen tillhör SSRI-gruppen, är ett annat ofta använt läkemedel som hjälper många vid både ångest och depression.
Trots att FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten, inte godkänt något naturligt botemedel mot depression och ångest hävdar många holistiska och homeopatiska preparat att de minskar stress, nedstämdhet och oro. Örter som Johannesört, chai hu (Bupleurum) och dong quai marknadsförs ofta som verksamma. Det är möjligt att lindriga besvär kan lindras med naturmedel, men de kommer sannolikt inte att bota någon uttalad psykiatrisk sjukdom.
Vissa multivitaminer gör liknande anspråk. Även om brist på viktiga näringsämnen kan bidra till ångest och nedstämdhet ersätter det inte ett godkänt läkemedel som är avsett för en specifik diagnos.
Behandling och framgång är absolut möjliga, men man måste vara beredd att pröva flera olika alternativ. Ett läkemedel som fungerar för en person behöver inte ha samma effekt på en annan. Därför är det viktigt att vara aktiv och tydlig i sin egen vård, beskriva sina symtom och återkoppla till läkaren under behandlingens gång – annars ger behandlingen ofta ingen nytta. När väl rätt medicin hittats kan personen stabiliseras igen och bli en aktiv deltagare i livet, i stället för att drivas av depression och panik.
Observera att denna artikel endast har informativt syfte. Kontakta alltid läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du påbörjar, ändrar eller avbryter någon medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online