Kommunikationstekniker vid psykisk ohälsa – strategier för bättre livskvalitet

Kommunikation är avgörande för alla människor när det gäller att göra sina behov, önskemål och idéer hörda. Vid en psykiatrisk diagnos kan kommunikationsförmågan vara försenad eller präglas av olika svårigheter. Att utveckla färdigheter för att bemöta kommunikationsbrister och förseningar hos en individ förbättrar avsevärt dennes livskvalitet.

Debut i barndomen eller i vuxen ålder

Psykiska störningar som påverkar kommunikationsförmågan kan delas in i två huvudkategorier: tillstånd med debut i barndomen och tillstånd med debut i vuxen ålder.

Tillstånd med debut i barndomen

• Intellektuell funktionsnedsättning – lindrig, medelsvår, svår, djupgående samt ospecificerad svårighetsgrad.
• Inlärningssvårigheter – läs-, räkne- och skrivsvårigheter samt ospecificerade inlärningsstörningar.
• Motoriska störningar – exempelvis utvecklingskoordinationsstörning.
• Språk- och kommunikationsstörningar – expressiv språkstörning, blandad receptiv-expressiv språkstörning, fonologisk störning, stamning samt ospecificerad kommunikationsstörning.
• Genomgripande utvecklingsstörningar – autismspektrumtillstånd, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn, Aspergers syndrom samt ospecificerad genomgripande utvecklingsstörning.
• Uppmärksamhets- och beteendestörningar – ADHD, uppförandestörning, trotssyndrom samt ospecificerad störning av uppmärksamhet och beteende.

Tillstånd med debut i vuxen ålder

• Demenssjukdomar – Alzheimers sjukdom med tidig eller sen debut, vaskulär demens, demens orsakad av Picks sjukdom eller Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, substansutlöst bestående demens, demens med flera samtidiga orsaker samt ospecificerad demens.
• Psykossjukdomar – konversionssyndrom, schizofreni (paranoid, desorganiserad, kataton, odifferentierad och residualtyp), schizofreniform störning, schizoaffektiv störning, vanföreställningssyndrom, kortvarig psykos, delad psykotisk störning, psykos till följd av vanföreställningar och hallucinationer, substansutlöst psykos samt ospecificerad psykotisk störning.

Ett teambaserat arbetssätt

Varje diagnos kan komplicera förmågan att kommunicera med andra. En kommunikationsplan tar hänsyn till de förmågor individen redan besitter samt de färdigheter som kan utvecklas genom ett gemensamt teamarbete.

Först genomförs bedömningar för att fastställa individens nuvarande nivå och skapa en baslinje för färdigheterna. Ytterligare undersökningar kan behövas för att testa hörsel, syn och sväljfunktion. När teamet har en grundlig förståelse för individens förmågor färdigställs planen – ett samarbete mellan föräldrar, lärare, logopeder, läkare och personal inom psykiatriskt stöd. Planen kan även omfatta träning i grupp eller individuellt samt särskilda resurser eller undervisningsgrupper. Fokus ligger på två huvudområden: att stärka färdigheterna där det finns brister och att bygga vidare på befintliga styrkor.

Aktivt lyssnande

Att bygga upp lyssnarfärdigheter är ofta ett av de första områdena att fokusera på. Genom att lyssna får individen höra hur andra talar, upptäcka nyanserna i verbal kommunikation och öva på att härma ljud och taltekniker.

Lyssnandet handlar dock inte bara om att lära sig kommunicera, utan också om att förstå vad som faktiskt förmedlas. Det händer att fel ord används för att uttrycka behov, önskemål och idéer – då är förmågan att förstå innebörden viktigare än att alltid använda rätt ord vid rätt tillfälle. Detta kallas aktivt lyssnande.

Acceptera individens unika nivå

Eftersom varje persons kommunikationsnivå är unik är det avgörande för framstegen att hen accepteras just på sin egen nivå, oavsett vad som anses vara normen. Det är helt rimligt att ställa förväntningar, så länge de ligger inom individens faktiska förmåga. Att ställa orealistiska krav som individen inte kan leva upp till är en garanti för motgångar.

Alternativa kommunikationsvägar

Utöver tal finns många andra kommunikationsformer att använda: icke-verbal kommunikation, teckenspråk samt hjälpmedel som datorer, bilder och kommunikationstavlor. En person med psykiatrisk diagnos kan kommunicera med hjälp av alla dessa verktyg.

Ytterligare kommunikationsfärdigheter

Oavsett kommunikationsform finns det ett antal färdigheter som behöver tränas in för att kunna kommunicera effektivt: att följa instruktioner, acceptera konsekvenser, hantera ett ”nej”, ta emot kritik, använda strategier för ilskekontroll, kommunicera ärligt, vara assertiv, acceptera beslut från myndighetspersoner, uttrycka omsorg och förståelse för andra, kompromissa, reglera känslor, hantera andras ilska och aggression, självreflektion och självövervakning, söka positiv uppmärksamhet, säga ifrån på ett konstruktivt sätt, avbryta på lämpligt sätt, förhandla samt använda ett anpassat språk. Detta är bara några exempel på de färdigheter som krävs för effektiv kommunikation.

Dessa färdigheter kan tränas genom rollspel, verkliga situationer och skriftliga påminnelser. Människor med psykiska funktionsnedsättningar kan lära sig nya färdigheter genom upprepning och regelbundna påminnelser. God kommunikation kan öppna många tidigare stängda dörrar och bidra till ett mer meningsfullt och uppfyllande liv.