
Kognitiv beteendemodifikation utvecklades genom att förena beteendeterapi med kognitiv terapi. Även om dessa två traditioner bygger på olika teoretiska grunder delar de en gemensam betoning på symtomlindring och ett tydligt fokus på nuet när behandlingsplanen utformas. Detta skiljer sig från traditionell samtalsterapi, som ofta utgår från en utforskning av det förflutna för att hitta rötterna bakom psykiska besvär eller störningar.
Kognitiv beteendemodifikation (KBM) är en psykologisk behandlingsmetod som ofta används för att behandla olika neuroser och ångeststörningar. Metoden går ut på att patienten lär sig att identifiera destruktiva eller skadliga tankemönster och beteenden för att därefter ersätta dem med hjälpsamma och konstruktiva alternativ. Behandlingen kan ges med eller utan medicinering och leds alltid av en legitimerad professionell inom psykisk hälsa.
Kognitiv beteendemodifikation bygger på principen om så kallat tankestopp. Genom att göra sina tankemönster medvetna lär sig patienten att känna igen när hen är på väg att utföra ett oönskat beteende, exempelvis tvångsmässigt handtvättande, eller när hen fastnar i negativa tankar som saknar stöd i logik eller verklighet. Nästa steg är att aktivt avbryta tanken eller beteendet och medvetet ersätta det med ett önskat tankesätt eller en konstruktiv handling.
Tvångssyndrom (OCD), fobier, paniksyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är alla tillstånd som effektivt kan behandlas med kognitiv beteendemodifikation. Djupt inrotade beteenden kan kräva en längre behandlingstid, ofta i kombination med medicinering. De flesta KBM-program kan dock genomföras på några veckor till några månader, medan traditionell samtalsterapi ofta kräver flera år.
KBM-terapi har en hög framgångsfrekvens. I många fall uppnås en fullständig eliminering av det oönskade beteendet. Resultaten tenderar dessutom att vara mer beständiga över tid än vid enbart terapi eller medicinering. Även när en fullständig läkning inte nås uppvisar de flesta patienter dramatiska förbättringar efter genomförd behandling.
Eftersom behandlingstiden är kortare än vid traditionell samtalsterapi kan kognitiv beteendemodifikation vara ett mer kostnadseffektivt sätt att få hjälp för sin psykiska hälsa. Den självhjälpskomponent som ingår i metoden innebär dessutom att patienten kan fortsätta arbeta aktivt med sin behandling även efter att den formella terapin avslutats. Behandlingen kan ges både individuellt och i gruppterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online