Så identifierar du schizotyp personlighetsstörning – tecken och behandling

Vad är schizotyp personlighetsstörning?

Personer med schizotyp personlighetsstörning uppvisar olika avvikelser i tankeinnehåll, tankemönster, perception och beteende. Störningen kännetecknas av ett genomgående mönster av sociala och interpersonella svårigheter, ofta i kombination med kognitiva och perceptuella förvrängningar. Genom att lära dig känna igen de typiska dragen kan du skilja störningen från andra personlighetsstörningar och veta när en person behöver söka professionell medicinsk hjälp.

Typiska tecken att känna igen

1. Social isolering och svårigheter att uttrycka känslor

Personer med schizotyp personlighetsstörning är ofta socialt isolerade och har svårt att uttrycka sina känslor. Det gör det utmanande för dem att bygga relationer och skapa förtroende. De kommunicerar sällan effektivt i direkta, ansikte-mot-ansikte-interaktioner.

2. Magiskt tänkande och idéer om referens

Många med störningen har magiskt tänkande eller så kallade referensidéer. Det innebär att de ger en personlig betydelse åt händelser eller samtal – till exempel att tro att nyhetsankaret på kvällsnyheterna talar direkt till dem. Paranoida tankebanor är också vanligt förekommande.

3. Excentriska beteenden och övertygelser om speciella krafter

Personer med schizotyp personlighetsstörning uppvisar ofta märkliga eller excentriska beteenden och kan klä sig på sätt som ligger utanför vad som betraktas som acceptabla kulturella normer. Många tror att de kan påverka andra människors tankar, känslor och beteenden, samt att de besitter speciella krafter, ett unikt "sjätte sinne" eller extrasensorisk perception.

4. Illusioner och nedsatt verklighetskänsla

Personer med störningen kan uppleva illusioner och en viss förlust av verklighetskänsla. Dessa symtom är dock inte tillräckligt allvarliga för att uppfylla diagnoskriterierna för schizofreni, vilket är en viktig skillnad mellan de två tillstånden.

Behandling

Schizotyp personlighetsstörning går att behandla. Behandlingen kombinerar ofta psykofarmakologiska metoder, exempelvis läkemedel mot ångest eller psykosliknande symtom, med psykoterapeutiska insatser som stödjande samtal eller kognitiv beteendeterapi. Om du misstänker att någon i din närhet lider av störningen är det viktigt att uppmuntra personen att söka hjälp hos vårdpersonal för en korrekt bedömning och ett individuellt anpassat behandlingsprogram.