Att dagarna och nätterna inte är lika långa beror på att jordaxeln är lutad cirka 23,4 grader i förhållande till banan runt solen. Denna lutning avgör i vilken vinkel solljuset träffar olika delar av jorden under årets gång.
När jorden rör sig i sin bana kring solen lutar norra respektive södra halvklotet växelvis mot eller bort från solen. När norra halvklotet lutar mot solen får det mer direkt solljus, vilket ger längre dagar och kortare nätter. Detta inträffar under sommaren på norra halvklotet.
Omvänt, när norra halvklotet lutar bort från solen, får det mindre direkt solljus, vilket leder till kortare dagar och längre nätter. Detta sker under vintern på norra halvklotet.
Den motsatta effekten gäller på södra halvklotet. När norra halvklotet lutar mot solen är södra halvklotet lutat bort från den och upplever därmed kortare dagar och längre nätter – vilket motsvarar vintern på södra halvklotet. Så när vi har svensk sommar råder det alltså vinter på exempelvis Sydafrika och Argentina.
Längden på dag och natt varierar också med latituden, och de största skillnaderna uppstår på höga breddgrader nära polerna. Vid ekvatorn förblir längden på dag och natt relativt konstant året runt, eftersom solens strålar ständigt träffar området nästan lodrätt.
Vid polerna är variationen ännu mer extrem. Under sommaren kan solen synas oavbrutet i veckor – fenomenet kallas midnattssol och ger mycket långa dagar. Under vintern håller sig solen däremot under horisonten under långa perioder, vilket resulterar i polarnatt – mörker som kan pågå i flera veckor eller till och med månader.
Dessa växlande längder på dag och natt, tillsammans med årstidsväxlingarna, är avgörande faktorer som påverkar klimatet, vädersystemen och de levande organismernas vardag på jorden. Från växters tillväxtcykler till djurs vandrings- och övervintringsbeteenden styr ljusets rytm livet på vår planet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online