Begreppet psykosocial syftar på sambandet mellan sociala förhållanden och en individs eller grupps psykiska hälsa, eller på hur psykologiska faktorer samspelar med samhället. En psykosocial bedömning är ett viktigt verktyg för att kartlägga dessa samband och genomförs normalt av en professionell inom psykologi, hälso- och sjukvård eller socialt arbete.
Bedömningen består av en serie frågor tillsammans med förmågetester som ger en bild av personens sociala situation, psykiska hälsa och förmåga att fungera i samhället. Utifrån den information som samlas in under bedömningsintervjun kan den psykosociala berättelsen – själva utredningsrapporten – sedan sammanställas.
Bestäm vilken typ av intervju du vill genomföra: strukturerad eller ostrukturerad. En ostrukturerad intervju bygger på öppna frågor som låter den tillfrågade utveckla sina svar, i stället för att nöja sig med korta och koncisa svar. Med denna metod pratar den intervjuade mest, medan intervjuaren får ut allmän information från de långa, ofta tangentiella svaren. Strukturerade intervjuer har en fast uppsättning frågor och kan även innehålla ett antal psykologiska tester. Frågorna i en strukturerad intervju kräver vanligtvis mer precisa svar.
Använd ett standardiserat test som del av din bedömning och bestäm vilket test som bäst passar dina behov för just din psykosociala utredning. Det vedertagna psykologiska testet för att utvärdera en individ är Structured Clinical Interview (SCID), som bygger på det omfattande klassificeringssystemet i Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders (DSM) för att identifiera eventuella psykiatriska avvikelser. Andra psykologiska tester som kan användas är Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) eller Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC).
Förklara för den tillfrågade syftet med frågorna, varför intervjun görs, vikten av att svara så ärligt som möjligt samt hur lång tid intervjun beräknas ta. Att vara öppen med denna information gör det möjligt för den tillfrågade att mentalt förbereda sig och möta intervjuprocessen med öppenhet.
Samla in personens statusuppgifter. Information som namn, ålder, längd, vikt, etnicitet, utbildningsnivå och boendesituation bör dokumenteras. Om du sammanställer data om flera personer är det viktigt att du samlar in samma uppgifter från var och en.
Observera den tillfrågades beteende under intervjun. Kroppsspråket måste beaktas, liksom förmågan att besvara frågeställningarna. Gör anteckningar om observerad lugn eller nervositet, undvikande av ögonkontakt, reaktioner eller avsaknad av reaktioner samt sittställning.
Låt dina frågor fokusera på den tillfrågades psykiska hälsa. Genom att identifiera nyckelområden som lyckonivå, kärleksliv, boendesituation, personlig uppfyllelse och arbetsliv får du en god bild av personens psykiska tillstånd.
Fokusera dina frågor på samhällsintegration. Ta reda på den tillfrågades sociala relationer, framgång eller brist därav i det valda yrket samt den upplevda förmågan att nå uppställda mål och drömmar. Notera även om personen saknar mål eller ambitioner.
Genomför testdelen av intervjun. När du använder ett test framtaget av någon annan, eller ett standardiserat test som WAIS eller WISC, ska du se till att följa de riktlinjer som anges för att genomföra testet korrekt. Har du utvecklat ett eget test ska du genomföra det på exakt samma sätt vid varje intervju.
Sammanställ resultaten från varje individ och skriv en bedömning av dina fynd. Rapporten kan vara så kort som en sida eller så lång som 20 sidor, beroende på den information som framkommit. Denna slutliga text utgör den psykosociala bedömningens berättelse – själva narrativet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online