Musik spelar en betydande roll i de flesta högskolestudenters liv. Studenter utsätts för musikaliska intryck på många olika sätt – från musiken de själva väljer att lyssna på under pluggpasset till den musik de mer eller mindre frivilligt hör på fester och sociala tillställningar. Genom åren har forskare genomfört talrika studier för att kartlägga musikens effekter på unga vuxna, allt från undersökningar av dess påverkan på intelligens till studier av dess emotionella och psykologiska konsekvenser. Här sammanfattar vi några av de mest intressanta resultaten.
En av de mest berömda studierna om musikens påverkan på hjärnan leddes av Francis H. Rauscher vid University of California, Irvine, år 1993. Experimentet byggde vidare på tidigare forskning av den franska forskaren Alfred A. Tomatis, som menade att Wolfgang Amadeus Mozarts musik kunde användas för att läka och utveckla hjärnan – ett fenomen han kallade ”Mozarteffekten”.
Rauscher lät högskolestudenter lyssna på antingen Mozarts musik, tystnad eller ett avslappningsband, varefter de direkt genomförde ett intelligenstest. Resultaten visade att studenternas testpoäng förbättrades efter att ha lyssnat på Mozart. Även om förbättringen av den spatiala föreställningsförmågan och den temporala ordningen bara varade i 10–15 minuter, har experimentet ofta tolkats som bevis för att Mozarts musik höjer IQ – särskilt hos barn – och har sedan dess använts för att stödja just den uppfattningen.
År 2008 genomförde psykologen Milton E. Becknell en studie med 18 kvinnliga högskolestudenter för att undersöka de psykologiska (främst de känslomässiga) och fysiologiska effekterna av heavy metal-musik.
Studien visade att exponering för heavy metal utlöste en fysiologisk stressreaktion, som bland annat kännetecknades av spända massetermuskler (den muskel som styr käken) och frontalismusklar (muskeln över ögonbrynen). Musiken ledde dessutom till frisättning av adrenalin och noradrenalin – hormoner som ökar hjärtfrekvensen och aktiverar kroppens kamp-eller-flykt-respons.
Psykologen David S. Kreiner och hans kollega K.A. Walker genomförde år 2006 en studie på både manliga och kvinnliga högskolestudenter. Bakgrunden var flera tidigare studier som antytt att studenter som föredrar heavy metal och annan intensiv musik presterar sämre i skolan och lider av emotionella och beteendemässiga problem.
Resultaten blev överraskande: studenter som föredrog intensiv musik tenderade faktiskt att prestera bättre på intelligenstester, särskilt när det gällde abstraktionsförmåga. Forskarna menade att metaforerna och det abstrakta språket i musiken fångar lyssnarens uppmärksamhet och tränar det abstrakta tänkandet. Testerna visade dessutom inget samband alls mellan musikpreferenser och aggressivitet, vilket tyder på att de tidigare studierna var partiska.
En studie från 1998, ledd av psykologen G. Gerra, undersökte de stimulerande effekterna av technomusik – en genre som är vanlig på dansfester och ravepartyn som många högskolestudenter frekventerar.
Studien fann att technomusik gav upphov till högre puls, ökat blodtryck och produktion av stressrelaterade hormoner som adrenalin. Detta tyder på att musik har en komplex inverkan på nervsystemet. Inte helt oväntat visade studien också att amfetamin förstärker musikens uppiggande effekter. Forskarna kunde dessutom konstatera att hjärnans aktivitet förändras markant när musiken spelas: hjärnvågorna växlar från normala alfamönster till beta-, theta- och deltamönster – aktivitet som normalt förknippas med ett vegetativt tillstånd.
Forskningen ger en nyanserad bild av musikens roll i studentlivet. Klassisk musik kan ge kortvariga kognitiva förbättringar, medan heavy metal – åtminstone när den är självvald – inte verkar skada vare sig intelligens eller beteende. Technomusik har däremot en tydligt fysiologisk och neurologisk påverkan, särskilt i kombination med droger. Den gemensamma nämnaren är att musik är ett kraftfullt verktyg som påverkar både kropp och sinne – positivt såväl som negativt, beroende på situation, person och preferenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online