När en person hamnar i en stressig situation aktiveras det sympatiska nervsystemet (SNS). Detta system utlöser en rad fysiologiska reaktioner som förbereder kroppen på att antingen kämpa eller fly – den så kallade kamp- eller flyktreaktionen. Bland dessa reaktioner finns ökad puls, ökad svettning och en förhöjd kroppstemperatur.
Det sympatiska nervsystemet ingår i det autonoma nervsystemet, som styr kroppens automatiska funktioner såsom hjärtslag, matsmältning och andning. Systemet aktiveras när kroppen uppfattar ett hot och arbetar för att förbereda organismen på att hantera detta hot snabbt och effektivt.
I en stressig situation frisätter det sympatiska nervsystemet hormoner som adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner gör att pulsen ökar, blodkärlen drar ihop sig och svettkörtlarna aktiveras. Den ökade pulsen och de sammandragna blodkärlen bidrar till att höja blodtrycket och leverera mer syre och näring till musklerna, vilket ger kroppen extra kraft att agera. Svettkörtlarna hjälper samtidigt till att kyla ned kroppen och hålla temperaturen i balans.
Det sympatiska nervsystemet spelar även en viktig roll i regleringen av kroppstemperaturen. Under stress frisätter systemet hormoner som höjer kroppstemperaturen något. Denna temperaturökning är en del av kroppens förberedelser inför en kamp- eller flyktreaktion och gör att musklerna kan arbeta optimalt.
Sammanfattningsvis beror de fysiologiska förändringar som uppstår vid stress – ökad svettning, förhöjd kroppstemperatur och ett snabbare hjärtslag – alltså på interaktionen mellan det sympatiska nervsystemet och de hormoner det frisätter. Tillsammans ser de till att kroppen kan reagera blixtsnabbt på hot och utmaningar i omgivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online