Brottslighet, skilsmässor, isolering, ensamhet och depression är bara några av de problem som plågar dagens samhälle. Alla dessa fenomen har en direkt koppling till emotionell okompetens – bristen på förmåga att förstå, uttrycka och hantera känslor. Många experter menar därför att en högre grad av emotionell kompetens kan förbättra dessa områden och många andra delar av livet.
Kliniske psykologen Claude Steiner definierar emotionell kompetens som "emotionell intelligens med hjärta". Steiner förklarar vidare att emotionell kompetens innebär medvetenhet om både orsakerna till och intensiteten i våra egna känslor. Det handlar också om att noggrant beakta andras känslor och hur starka de är. Slutligen innefattar emotionell kompetens förmågan att "uttrycka eller hålla tillbaka våra känslor" för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer genom livet.
Organisationen EQI tillägger att emotionell kompetens även "innefattar förmågan att uttrycka känslor med specifika känsloord", vilket gör kommunikationen tydligare och mer ärlig.
För att fullt ut utveckla både känsloliv och relationer måste man kommunicera sina känslor tydligt och omtänksamt. EQI rekommenderar att man identifierar sina känslor och förmedlar dem i korta meningar om tre ord. Ett exempel är att säga "Jag känner mig försummad" i stället för "Jag känner att du försummar mig". Med treordsmeningar identifieras känslan utan att skulden läggs på den andra personen eller utan att denne går i försvarsställning.
Att lära sig känna igen sina känslor och kommunicera dem tydligt i relationer stärker dessutom självkänslan och ger en större känsla av kontroll och egenmakt över sitt eget liv.
Mark A. Collins, legitimerad terapeut inom äktenskap och familj samt författare till boken "The Missing Piece", ser de offentliga skolorna som ett avgörande verktyg för att undervisa i emotionell kompetens. En gemensam skolmiljö skulle göra det möjligt för alla att arbeta utifrån samma förutsättningar samtidigt. Genom sitt arbete och sin forskning har han tagit fram ett "gemensamt språk och en gemensam grund för social och emotionell kompetens".
Hans program bygger på en metaforisk verktygslåda som erbjuder flera konkreta metoder för att hjälpa elever att utveckla emotionell kompetens. Bland strategierna finns andningsövningar som lugnande teknik, att träna upp empati, att respektera andras personliga gränser, att visa allmän artighet och att hantera sårande ord. Tillsammans hjälper dessa verktyg eleverna att lära sig känna igen och hantera känslor på ett konstruktivt sätt.
Det råder ingen tvekan om att den vanliga arbetsplatsen skulle gynnas av att främja emotionell kompetens. Som Claude Steiner själv erkänner plågas arbetsplatser ofta av skvaller, hämndaktioner och maktspel. Emotionell kompetens på arbetsplatsen är dock "ett experimentellt företag", eftersom det finns flera utmaningar.
För det första finns det ingen garanti för att kollegorna är intresserade av konceptet. För det andra är många arbetsmiljöer själva emotionellt okompetenta, vilket gör förändringen svårare. Enligt Steiner är det bästa tillvägagångssättet att hitta andra på arbetsplatsen som är intresserade av att utveckla emotionell kompetens som ett sätt att skapa en mer öppen och positiv arbetsmiljö. Dessa personer går före med gott exempel och sprider sedan idén vidare till andra. Affischer som lyfter fram viktiga delar av emotionell kompetens och skälen till att den är viktig kan också vara ett värdefullt stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online