Ett av de stora genombrotten inom psykologin under slutet av 1900-talet var forskningen kring perception. Flera forskare kom då att inse att människan helt enkelt inte kan ta upp all information och alla sinnesintryck som hon möter varje dag – åtminstone inte medvetet. Sinnet kan liknas vid en mjölkflaska med en för trång hals för att släppa igenom allt på en gång. Den information vi väljer att ta till oss – vår selektiva uppmärksamhet – påverkar hur vi uppfattar allt från världen omkring oss till våra relationer.
Ett experiment med flygtrafikledare, utfört av forskaren Donald Broadbent, visade att även om varje ledare tog emot många samtidiga och konkurrerande meddelanden, kunde han bara fungera när han avgjorde vilket meddelande som var viktigast just i stunden och agerade på det. Den selektiva uppmärksamheten riktades varje ögonblick mot det viktigaste meddelandet, och när detta var hanterat valde ledaren nästa viktigaste meddelande. Precis som för flygtrafikledarna hjälper selektiv uppmärksamhet oss att avgöra vilken handling som krävs i varje given situation.
Dämpning innebär att när en person utsätts för många intryck samtidigt fokuserar personen främst på ett av dem, men förblir ändå åtminstone delvis mottaglig för de andra. Enligt Treismans dämpningsmodell (Attenuation Model) förklarar detta den så kallade "cocktailpartyeffekten": en person som inte lyssnar på andras samtal hör ändå sitt eget namn bli uttalat på andra sidan rummet under en fest. Dämpningen gör det alltså möjligt för oss att koncentrera oss huvudsakligen på en sak, samtidigt som vi behåller en medvetenhet om vad som händer runt omkring oss.
Våra känslomässiga reaktioner hänger ofta direkt samman med vår uppfattning av olika händelser, och vi kan bara bilda en sådan uppfattning genom selektiv uppmärksamhet – det vill säga det vi väljer att lägga märke till och ge mening åt. Vi lägger exempelvis bara märke till färger i vissa situationer – selektiv uppmärksamhet – men när vi gör det är det för att tillskriva dem en betydelse: "stopp", "fara" eller "obetald skuld". Enligt Communication Across Cultures utlöser denna betydelse ett betingat känslomässigt svar hos oss.
Ett klassiskt experiment om selektiv uppmärksamhet, senast utfört av Christopher Chabris och Daniel Simons, involverar en grupp studenter, hälften klädda i svart och hälften i vitt, som passar en basketboll mellan sig. Uppgiften går ut på att räkna hur många gånger laget i vitt passar bollen till varandra. Eftersom laget i svart också passerar en boll krävs det en hel del koncentration. Medan försökspersonen stirrar intensivt på de vita spelarna och försöker hålla reda på antalet passningar, kliver en person i en gorilladräkt in i mitten av gruppen och går sedan ut igen. Hela hälften av åskådarna såg aldrig gorillan. Experimentet visar tydligt att när vår uppmärksamhet är så starkt fokuserad missar vi saker som finns rakt framför ögonen på oss – ett fenomen som numera kallas "osynlig blindhet" (inattentional blindness).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online