Få människor tycker om att bli stuckna med en kanyl, men minst 10 procent av befolkningen upplever extrem ångest inför nålar, vilket kan leda till ett tillstånd som kallas nålfobi. Personer med nålfobi uppvisar allvarliga symtom redan i förväntan på kontakt med en nål, exempelvis blodtrycksfall, svettningar, andningssvårigheter, hjärtklappning eller svimning. Rädslan gör dessutom ofta att dessa personer undviker sjukvård eller ignorerar medicinska problem, vilket kan leda till allvarliga hälsokomplikationer eller till och med döden.
Nästa gång du står inför en injektion, låt sjuksköterskan eller läkaren veta att du har nålfobi. Troligen har hen mött andra patienter med samma rädsla och har redan taktiker för att göra upplevelsen så smidig som möjligt. Det kan också kännas lugnande att höra din vårdgivare försäkra dig om att hen har lång erfarenhet av att ge injektioner, eller så kan hen kalla in en kollega med ännu mer erfarenhet. Alternativt kan det finnas ett annat sätt att få i sig medicinen än via injektion.
Att ligga ner, eller höja benen samtidigt som man sänker huvudet, minskar risken för att svimma. Stanna kvar i liggande ställning tills du känner dig stabil nog att resa dig. När du är redo, res dig långsamt till sittande position och ställ dig sedan långsamt upp.
Snabbverkande ångestdämpande läkemedel, som olika bensodiazepiner, börjar verka inom 5 till 15 minuter efter intag och används ibland vid extrem fobi där svimning är ett problem. Om du väljer detta alternativ, kom ihåg att ta med någon till mottagningen som kan köra dig hem efteråt.
Personer med nålfobi som tenderar att svimma kan ha nytta av betablockerare. Betablockerare saktar ner hjärtslagen, vilket gör att hjärtats huvudkammare hinner fyllas mer helt. De sänker även blodtrycket genom att vidga kroppens blodkärl.
Andningsövningar hjälper till att kontrollera den ångest som är kopplad till rädslan för nålar. Svimning inträffar när hjärnan inte får tillräckligt med syre. Ångestsyndrom som nålfobi kan göra att du omedvetet håller andan eller börjar hyperventilera. Kontrollera ångesten med diafragmatisk andning, det vill säga andning med mellangärdet, som sitter ovanför magen och under revbenen. Andas in djupt medan du trycker ner musklerna så att magen buktar ut. Andas sedan ut helt genom att dra in magen och mellangärdet. Bröstkorgen rör sig knappt eller inte alls under andningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online