Som vårdgivare – oavsett om du är anhörig eller arbetar på en gruppbostad – behöver du kunna skilja dina egna känslor från situationen du står inför. Om du av rädsla för att din närstående eller klient ska misslyckas håller tillbaka hen, hur ska hen då någonsin få uppleva framgång? Personer med utvecklingsstörning behöver och förtjänar samma möjligheter att leva och växa som alla andra. Kom också ihåg att ta hand om dig själv. Sköter du omvårdnaden på egen hand kan det vara klokt att delegera en del av ansvaret för att undvika utmattning – även du har rätt att leva ditt eget liv.
Lär känna den eller de personer du vårdar så att du kan hjälpa hen att nå sin fulla potential. Undvik att göra för mycket åt personen om hen klarar uppgifter på egen hand. Ge endast stöd där stöd faktiskt behövs. Ju mer självständig en person med utvecklingsstörning kan vara, desto bättre blir hens situation både nu och i framtiden. Påminn vid behov om dagliga rutiner och anpassa din undervisning efter personens utvecklingsnivå.
En viktig del av vården är att uppmärksamma förändringar i humör, beteende samt fysiska, emotionella eller kognitiva förändringar. Sådana symtom bör alltid rapporteras till personens läkare, eftersom läkemedelsdosen kan behöva justeras eller avslutas helt. Ångestsyndrom, fobier och depression är vanligt förekommande hos personer med utvecklingsstörning. Tänk också på att läkemedel plötsligt kan sluta verka. Vissa personer, exempelvis de med Downs syndrom, kan dessutom uppleva en snabb försämring av den kognitiva förmågan runt 50 års ålder.
Det dagliga livet kan vara en kamp för många personer med utvecklingsstörning. Många har svårt med övergångar och förändringar, och om en nödsituation uppstår eller rutinen bryts abrupt kan resultatet bli en stark reaktion hos individen. Det kan vara svårt att hantera förändringar eller kontrollera den ångest som en övergång väcker. Att stå i kö vid busshållplatsen eller i butiken kan kännas övermäktigt. Vissa har svårt att acceptera medicinska undersökningar eller vägar till och med att genomföra dem, vilket försvårar behandling. Hos personer med svåra kommunikationssvårigheter kan det dessutom vara extra problematiskt att få sina behov tillgodosedda.
Anställda på gruppbostäder, sjukhus eller andra verksamheter som hjälper personer med utvecklingsstörning arbetar ofta långa pass. Anhöriga till syskon eller barn med utvecklingsstörning kan i praktiken finnas till hands dygnet runt. Som anställd är det viktigt att då och då ta en dag för den psykiska hälsan för att lindra stress och hinna med sitt eget liv. Alla vårdgivare bör erkänna det hårda arbete de utför, men batterierna måste laddas för att kunna fortsätta vårda en annan människa. Bränner du ut dig kommer du inte längre kunna hjälpa till. Anhöriga kan behöva söka en daglig verksamhet eller en specialanpassad skola där den närstående får omsorg av någon annan under en tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online