Varför väcker musik olika känslor?

Få kan förneka den effekt som musik har på våra känslor. Musik och sång blir en naturlig del av våra liv redan från det ögonblick vi föds. Under de senaste 50 åren har forskare kartlagt de fysiska effekter som musik har på både sinnet och kroppen. Läs vidare för att ta reda på hur musik påverkar våra känslor – och hur den används inom behandlande terapier.

Hur musiken påverkar hjärnan

Även om mekanismerna bakom musikens verkan inte är helt klarlagda har forskare identifierat tydliga samband mellan musik och hur hjärnan bearbetar information. Studier från University of California har visat att musikens effekt på hjärnans högra hemisfärförbättrar den spatiala resonemangsförmågan i vänster hemisfärföre. De studerade studenterna presterade bättre i matematik och naturvetenskap när musik spelades i bakgrunden.

Mozarteffekten

En företeelse som kallas "Mozarteffekten" lanserades av den franske forskaren Alfred Tomatis år 1991. I sin bok Pourquoi Mozart? beskrev han hur lyssnande på klassisk musik förbättrar hjärnans förmåga att resonera och lära. Effekten sades vara endast tillfällig, men särskilt effektiv vid mentala uppgifter som krävde spatialt tänkande.

Teorin betraktades som kontroversiell på sin tid, men en andra bok från 1997 av Don Campbell, The Mozart Effect: Tapping the Power of Music to Heal the Body, Strengthen the Mind and Unlock the Creative Spirit, bidrog till att ytterligare stärka idén. Campbell beskrev musik som en transformerande kraft som kunde höja intelligensen och underlätta inlärning, samt hjälpa till vid behandling av en rad emotionella, fysiska och inlärningsrelaterade störningar. Många av Campbells teorier har dock inte kunnat verifieras av annan forskning, och boken har i stort sett avfärdats av forskarsamhället.

Musikens roll i filmen

Ett vardagligt exempel på hur musik påverkar våra känslor ser vi varje gång vi går på bio. Filmregissörer lägger stor omsorg vid valet av musik som bäst förstärker filmupplevelsen. Sorgliga filmer har typiskt en långsam, dramatisk musik, medan komedier och äventyrsfilmer ackompanjeras av pigga melodier och rytmer. På så sätt förstärks den känslomässiga upplevelsen avsevärt, vilket låter oss "fly" in i berättelsen som utspelar sig på duken. Utan musik skulle den samlade känslomässiga effekten av en bra film till stor del gå förlorad.

Musikens läkande kraft

Ett flertal studier pekar på den läkande förmåga som musik kan erbjuda personer med huvudskador, demens och till och med cancer. I ett särskilt experiment som genomfördes av Mind-Body Wellness Center i Pennsylvania deltog 111 cancerpatienter som uppmanades spela trummor 30 minuter om dagen. Resultaten visade förbättrad immunfunktion hos samtliga patienter. Forskarna kunde också notera en ökning av antalet cancerbekämpande celler i kroppen.

Musikterapi och dess potential

Musikterapi är en etablerad behandlingsform som används av både läkare och terapeuter. Trots att det fortfarande finns mycket kvar att lära om hur musik påverkar sinnet och kroppen är dess fördelar uppenbara. Några kända effekter av musik på sinnet inkluderar:

• Hjärnvågor: Musik med en stark rytm har visats synkronisera hjärnvågorna med den beat som spelas. Snabba rytmer främjar ökad koncentration och vakenhet, medan långsamma rytmer ger en lugnande, meditativ effekt.
• Andning och hjärtfrekvens: Förändringar i hjärnvågorna påverkar i sin tur andningen och hjärtfrekvensen i kroppen. Långsammare hjärnvågsmönster har visats sänka pulsen och andningsfrekvensen samt hjälpa personen att slappna av snabbare.
• Sinnesstämning: Musik har visats förbättra den allmänna sinnesstämningen, särskilt hos personer som lider av kronisk stress eller depression.