De två huvudsakliga copingstrategierna för stress – förklarade med konkreta exempel

Stress är en naturlig del av livet, men sättet vi hanterar den på varierar från person till person. Inom psykologin talar man ofta om två generella copingstrategier – alltså olika metoder för att bemöta och bearbeta stress. Här går vi igenom båda strategierna och visar med konkreta exempel hur de kan användas i praktiken.

1. Probleminriktad coping

Probleminriktad coping innebär att du direkt angriper själva källan till stressen. Istället för att enbart känna efter försöker du aktivt lösa det problem som orsakar obehaget. Känner du exempelvis stress över din privatekonomi kan du lägga upp en budget och börja spara pengar. Upplever du att din arbetsbelastning är för hög kan du ta upp frågan med din chef och gemensamt hitta lösningar.

2. Känsloinriktad coping

Känsloinriktad coping handlar istället om att hantera de emotionella konsekvenserna av stressen snarare än att förändra stresskällan själv. Denna strategi är särskilt värdefull i situationer som ligger utanför din kontroll. Ska du hålla en stor presentation och känner dig nervös kan du använda avslappningstekniker som djupandning eller yoga för att lugna nerverna. Har du förlorat en närstående kan samtal med en terapeut eller kurator hjälpa dig att bearbeta sorgen.

Exempel från verkliga livet

Probleminriktad coping i praktiken

• En student som känner stress inför ett kommande prov kan plugga intensivt och ta fram en strukturerad studieplan.
• En förälder som har svårt att ha råd med barnomsorg kan söka efter en billigare förskola eller skaffa ett deltidsjobb för att förbättra ekonomin.
• Ett par som upplever problem i sin relation kan gå i parterapi för att förbättra kommunikationen och lösa sina konflikter.

Känsloinriktad coping i praktiken

• En person som är stressad inför en jobbintervju kan göra djupandningsövningar för att lugna nerverna.
• En person som ska genomgå en medicinsk behandling kan lyssna på lugnande musik eller läsa en bok för att distrahera tankarna.
• En person som drabbats av en naturkatastrof kan prata med en vän eller familjemedlem om sina känslor eller ansluta sig till en stödgrupp.

Vilken strategi ska du välja?

Båda strategierna har sitt egenvärde, och i många fall fungerar de bäst i kombination. När stresskällan går att påverka är probleminriktad coping ofta mest effektiv, eftersom den tar bort orsaken till stressen. När omständigheterna däremot ligger utanför din kontroll är känsloinriktad coping ovärderlig, då den hjälper dig att må bättre trots en svår situation. Att kunna växla mellan de båda strategierna beroende på omständigheterna är en viktig del av god psykologisk hälsa och motståndskraft.