Policyer och rutiner inom radiologi – skydd för patienter och personal

Policyer och rutiner inom radiologi har införts för att skydda både patienter och personal från den strålning som används vid diagnostiska undersökningar. Även om strålningsexponering är nödvändig för att skapa de bilder som behövs för att diagnosticera skador och sjukdomar, kan alltför höga doser leda till allvarligare hälsoproblem. Genom korrekt utbildning och väl utformade policyer minskas risken för felanvändning av utrustningen betydligt.

Strålskyddsansvarig

Varje radiologisk avdelning på ett sjukhus eller diagnostiskt bildcentrum anställer en strålskyddsansvarig. Personen är oftast chef eller verksamhetschef för radiologi och har i uppgift att ta fram, implementera och övervaka radiologiska policyer inom verksamheten.

Den strålskyddsansvarige godkänner inköp och reparationer av all bildutrustning, övervakar enheternas prestanda, utreder rapporter om strålningsexponering eller defekt utrustning, dokumenterar inspektioner av bildutrustningen samt utbildar all personal i säkerhetsrutiner och gällande policyer.

Certifiering och licensiering av personal

Inom alla radiologiska avdelningar och diagnostiska bildcentra är det policy att all personal ska vara utbildad i säker hantering av all bildutrustning, inklusive röntgenapparater och magnetresonanstomografer (MRI). Certifiering och/eller legitimation från en regionalt ackrediterad medicinsk institution krävs dessutom för att personalen får använda utrustningen på patienter.

Sjukhus kan även ha en policy om att utbilda annan legitimerad vårdpersonal, exempelvis sjuksköterskor, i användning av diagnostisk bildutrustning. En sådan utbildning måste dock alltid ske under ledning av den strålskyddsansvarige.

Strålskydd

På varje vårdinrättning med diagnostisk bildutrustning tas policyer och rutiner fram för att skydda personal och patienter mot farlig strålningsexponering. Personalen kan exempelvis krävas att bära strålningsdetektorer när undersökningar utförs, eller under hela vistelsen i lokalen.

Andra vanliga åtgärder är särskilda skyddsregler för gravida medarbetare samt användning av blyförkläden – både för de delar av patientens kropp som inte ska utsättas för strålning och för all personal som arbetar närmare än en meter från patienter som genomgår behandling.

Informerat patientmedgivande

På många medicinska institutioner är det policy att patienter lämnar informerat samtycke inför undersökningar som innebär strålningsexponering. Samtycket ska ges skriftligen och informerar patienten om vilka stråldoser han eller hon utsätts för, vilka risker som är kopplade till undersökningen samt de kumulativa effekter som upprepad strålningsexponering kan få på kroppen.

Ett sådant skriftligt medgivande är också viktigt ur ett juridiskt perspektiv, eftersom det visar att patienten blivit informerad om ingreppets risker – något som skyddar vården i händelse av eventuell framtida tvist eller anspråk.