Informatik handlar om att vidareutveckla ett fackområde genom att förena data, information och kunskap. Sjuksköterskeinformatik omfattar de verktyg, maskiner, resurser och metoder som används för att kombinera informationsteknik, datorer och omvårdnadsvetenskap i det dagliga vårdbarbetet. Området är en erkänd specialisering för legitimerade sjuksköterskor, men medför samtidigt betydande utmaningar som forskare och vårdpersonal aktivt arbetar med att minska eller helt eliminera.
Redan 2007 uppskattade Healthcare Information and Management Systems Society (HIMSS), genom sin arbetsgrupp för ökad medvetenhet om sjuksköterskeinformatik, att hela 50 procent av en sjuksköterskas arbetstid ägnas åt dokumentation. Den explosionsartade utvecklingen inom informationsteknik och den enorma mängd medicinsk kunskap som byggts upp har gjort kontrollen av medicinska fel och vårdkostnader till en högsta prioritet inom hälso- och sjukvården. Enligt RN Journal har handskrivna anteckningar på papper i stort sett ersatts av rapporter från medicintekniska apparater direkt vid vårdtillfället, vilket ställer krav på att sjuksköterskor behärskar elektronisk dokumentation fullt ut.
Vårdokumentation är komplex och starkt beroende av situationen. Eftersom olika tekniklösningar och journalmetoder används parallellt är det svårt att erbjuda konsekvent utbildning och träning i dokumentation, särskilt när det gäller digitala system. Detta skapar risker för olikheter i kvalitet och rutiner mellan avdelningar och vårdinrättningar.
Besluten kring sekretess och personlig integritet har länge utmanat sjukvården när det gäller elektroniska patientjournaler. I sitt första veckotala som president i januari 2009 presenterade Barack Obama en plan för att "digitalisera landets journalföring inom fem år, vilket skulle spara miljarder dollar i vårdkostnader och rädda otaliga liv". Samtidigt fann National League for Nurses 2008 att nyexaminerade sjuksköterskor behöver bättre utbildningsprogram för att klara arbete i informationsintensiva miljöer. Rollen som informatiksjuksköterskespecialist fick sin första behörighetscertifiering redan 1995, just för att säkerställa att sjuksköterskor är kvalificerade att arbeta med digitaliserad medicinsk data.
Idag finns ingen enskild enhet som genererar en komplett patientjournal, lagrar den och gör den tillgänglig för vårdpersonal på olika platser. Streckkoder på läkemedel, datorstödd läkarordinering (CPOE), automatiserade schemaläggningssystem för sjuksköterskechefer, utbildning av sjuksköterskestudenter i IT-verktyg samt krav på patientsäkerhet enligt regelverk som HIPAA i USA är bara några av de problemområden som sjuksköterskeinformatiken behöver hantera.
Mobila enheter, modern kommunikationsteknik, effektiva applikationer samt smidigare arbetsflöden och dokumentationslösningar kommer att bli standard framöver. Idealt sett skulle varje sjuksköterska kunna lära sig en universell IT-plattform för all patientvård, men med den snabba utvecklingen inom forskning, medicin och informationsteknik är det ett nästan ouppnåeligt mål. En sak är dock säker: omvårdnad och informationsteknik är oupplösligt sammanflätade – och kommer att förbli så även i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online