1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Medicare Part D förklarat: så fungerar läkemedelstäckningen

Medicare Part D är programmet som täcker receptbelagda läkemedel för personer med Medicare. Alla som har antingen del A eller del B har rätt till denna täckning, som omfattar både originalpreparat (varumärkesläkemedel) och generiska läkemedel. Tack vare att täckningen administreras av privata försäkringsbolag kan villkoren skilja sig åt mellan olika planer, men alla planer måste vara godkända av Medicare.

Det finns bestämda perioder under året då du kan anmäla dig till en plan eller byta mellan planer. Varje plan har en månatlig premie, men ekonomiskt stöd finns tillgängligt för dig med begränsad inkomst.

Funktioner i Part D-planer

Medicare Part D-planer har flera gemensamma drag. Den mest uppenbara är den månatliga premien. Precis som med de flesta andra försäkringar gäller ofta att ju lägre premien är, desto högre blir de egna kostnaderna vid apoteket. Detta är dock ingen absolut regel, så det lönar sig att jämföra alla tillgängliga planalternativ noggrant innan du väljer.

Varje plan har även en så kallad formulary – en lista över vilka läkemedel som täcks. Läkemedlen delas in i nivåer (tiers), där generiska preparat ligger i den billigaste nivån och dyra originalpreparat i den högsta. Listorna skiljer sig mellan olika planer, så kontrollera alltid att dina mediciner ingår. Vissa planer har dessutom en självrisk (deductible) som du måste betala innan täckningen börjar gälla.

Täckningsgapet – "donut hole"

Part D-planer har ett känt tomrum i täckningen, ofta kallat "donut hole" (munkhålet). Gapet inleds när dina totala läkemedelskostnader har nått en viss gräns som fastställs av Medicare och justeras uppåt varje år. Inom gapet får du själv stå för en större andel av kostnaderna.

När du däremot har betalat den maximala egna kostnad som Medicare fastställt för året tar den så kallade katastroftäckningen vid. Då sjunker dina egenbetalningar kraftigt för resten av året. Vissa planer erbjuder dessutom begränsade förmåner redan inom täckningsgapet, vilket kan vara värt att leta efter vid jämförelse.

Vem behöver Part D?

Har du redan läkemedelstäckning via exempelvis en arbetsgivares försäkring eller Veterans Administration som är likvärdig med eller bättre än Part D, behöver du inte ansluta dig till en egen plan.

Tar du få eller inga receptbelagda läkemedel kan det vara frestande att helt avstå från Part D. Men tänk på att en straffavgift tillkommer om du inte anmäler dig när du först blir berättigad. Avgiften uppgår till 1 procent av det nationella genomsnittliga månadspremien för varje månad du dröjer med att teckna täckning – och den följer sedan med din premie resten av livet.

När kan du anmäla dig?

Du får först möjlighet att anmäla dig i samband med din initiala anmälningsperiod, när du nyligen blivit berättigad till Medicare. Därefter finns en årlig öppen anmälningsperiod, numera från den 15 oktober till den 7 december varje år (tidigare 15 november–31 december).

Kom ihåg att valet du gör under den årliga perioden gäller hela kommande året – därför är det viktigt att jämföra planerna noggrant. Medicare erbjuder även särskilda anmälningsperioder vid vissa händelser, till exempel om din plan läggs ner eller om du flyttar utanför planens serviceområde.

Extra ekonomiskt stöd

Du med begränsad inkomst kan få extra hjälp via Social Security (socialtrygden). Ansökan görs enkelt per telefon, online eller genom ett besök på ditt lokala Social Security-kontor.

Är din situation särskilt svår kan Medicaid vara ett alternativ – ett gemensamt delstatligt och federalt program för personer med mycket låga inkomster. Kontakta ditt lokala Department of Aging (avdelningen för äldre) för mer information om Medicaid och vilket stöd du kan ha rätt till.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online