Varför kostnar hälso- och sjukvården så mycket? De viktigaste orsakerna

Kostnaderna för hälso- och sjukvården stiger i en alarmerande takt. Enligt data från Kaiser Family Foundation spenderade amerikanerna 2008 över tre gånger så mycket på sjukvård som 1990, och över åtta gånger så mycket som 1980. Denna kraftiga ökning har även speglats i sjukförsäkringspremierna, som har stigit med över 120 procent under det senaste decenniet. Men vad ligger egentligen bakom denna kostnadsexplosion? Här går vi igenom de tre främsta orsakerna.

Ny medicinsk teknik

Kostnaderna för ny sjukvårdsteknologi står för mer än hälften av ökningen i de totala sjukvårdskostnaderna, enligt Hastings Center. Exempel på relativt nya och dyra teknologier inkluderar magnetisk resonanstomografi (MRI), bioteknik – bland annat genterapi – samt nya framsteg inom läkemedelsindustrin. Även om dessa innovationer förbättrar diagnostik och behandling, driver de samtidigt upp priserna på vården markant.

Välståndseffekten

Ett annat skäl till de höga kostnaderna är enkel: amerikaner betalar mer för hälso- och sjukvård eftersom de har råd. Landet har en högre levnadsstandard än världen i genomsnitt, och hushållen har byggt upp en större nettoförmögenhet som kan användas för sjukvårdsutgifter. När betalningsviljan är hög finns det lite incitament att hålla nere priserna.

Längre livslängd

Människor lever längre idag – men de lever också längre med kroniska hälsotillstånd. Eftersom modern teknik gör det möjligt att överleva exempelvis en första hjärtattack, lever många i flera år med kronisk hjärtsjukdom, vilket kräver kontinuerlig och kostsam vård. Patienter kan behöva dyra ingrepp, allt från avancerade pacemakers till hjärttransplantationer. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) utgör vården av kroniska sjukdomar hela 75 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Sammanfattning

De stigande sjukvårdskostnaderna drivs alltså av en kombination av faktorer: dyrbar ny medicinsk teknik, ett välbärgat samhälle med hög betalningsvilja samt en befolkning som lever längre, men ofta med kroniska sjukdomar som kräver livslång vård. För att vända trenden krävs det sannolikt insatser inom alla dessa tre områden.